Ny entré - del 1

Regnmätaren är full, hängmattan är blöt och det är för kallt för att sitta i solstolarna.




Då passar det bra att ta itu med det dåliga samvetet.

Entrén, som ju ska visa husets själ utåt och vara mysig, vacker och inbjudande, är hos oss rent bedrövlig!!!

Man kommer in på garageuppfarten som består av hårdpackad grus full av ogräs. På håll ser det, på sina ställen, rent av ut som en gräsmatta. En stor skräphög ligger i ena hörnet och verkar aldrig komma till återvinningen, för när ett lass är väck fylls det på med nytt. Visar att vi arbetar mycket, påstår K. Inte tillräckligt mycket, vidhåller jag. 
Längs en lång, ojämn stenmur väller en kaprifol bland hallon, rallarrosor och en ett enormt oxbär. Ovanför hänger björkgrenar från klena, skadade träd och skrapar mot biltaken.

Är man uppmärksam hittar man den lilla trappan som leder upp till entrégången. Under vandringen mot ytterdörren får man huka sig under granar, sparka undan ormbunksblad och tränga sig mellan en uppstammad syren och en aronia. Alltmedan kirskålen anfaller från höger.
Stenmuren, ogräset och den hårdpackade garageuppfarten är jag oskyldig till, allt annat är mitt verk, tyvärr.

Idag började jag med den minsta biten. En vedervärdig kinesisk en, en hiskelig kornell och en lika hemsk silverbuske skulle väck och ersättas med buxbomklot. Det enda som får stå kvar är en Carmencita-rönn.

Det gick förvånansvärt lätt att få upp buskarna. Orsaken var att rötterna låg strax under markytan pga den stora stenen/berget man skymtar till höger. Planteringsdjupet är här mellan 25-30 cm och ytan är genomkorsad av tjocka rötter från rönnen som klamrar sig fast för glatta livet. Ingenting att plantera i med andra ord.
Det är mycket sällan K engagerar sig i trädgården men nu ryckte han in. En gammal plog jag tänkt till ett annat ställe släpades fram. Stenar baxades upp från gränsen och stödstolpe slogs ner. Efter att ha lyft och vridit den förbannade plogen 20 gånger fick vi den äntligen på plats någorlunda som vi tänkt oss.

Endast två utav de fem kloten kom i marken, men å andra sidan kom berget fram vilket jag tycker är vackert. Stödstolpen ska ersättas med något mer diskret om vi kommer på något stabilt nog och kullerstenar och sjösten ska fylla upp under plogbladet. Hasselört ska planteras som marktäckare och solcellslamporna ska sprida ett vackert sken när man kommer hem sent.

 


Jag älskar rosten.









Kommentarer

  1. WOW!!!!
    Så läckert! Vilken skillnad! Kul att känna att man kan göra om. Och att lyckas få med sin hälft på det och kunna skapa något tillsammans. Otroligt vacker entré. Buxbomsbollarna var ursnygga ihop med det råa rostiga, Gillar sådana brytningar.
    Ha det gott!
    Pella

    SvaraRadera
  2. så fint!!!
    vi har också en fantastiskt ful entré, efter ett dräneringsjobb förra sommaren. men snart så! fast det tar sin lilla tid. typ väääääldigt långsamt.

    SvaraRadera
  3. Det där blev ju jättebra - urläcker plog! Och buxbollar - favoriter!!!!

    Jag log när jag läste din beskrivning av entrépartiet.... och högarna som ska till återvinningen - samma hos mig, exakt! Entrén hos mig lägger jag inte många minuter trädgårdsarbete på - för det är ingen idé känns det som. Insatsen som behövs är så stor att en mindre bomb skulle var behjälplig så att man fick börja om från början.....

    Så fint du har det med alla allium......

    Sååå snäll du är - jo, du är snäll.... :-) tack för urgullig hälsning - det värmer i hjärtat!

    Ha en underbar måndag Lotta!
    Kram
    /Charlotte

    SvaraRadera
  4. Hej Lotta!
    Så fina bilder med alliumen och stolarna där:-)

    Och visst är det skönt att göra iordning entrésidan så att man kan le stooort när man kommer hem efter dagens vedermödor:-)
    Ha det gott! H

    SvaraRadera
  5. Så snyggt det blev! Känner också igen det där att det hopar sig med både ogräs och skräp vid parkeringen, här dumpas dessutom barnens plus barnens kompisars cyklar i ett virrvarr.
    Din ny lösning är välkomnande, fint!
    ha det gott/Sophia

    SvaraRadera
  6. Helt i min smak! Mycket snyggt! Att visa upp gamla redskap är så rätt så rätt... Varför ska vi moderna människor glömma de ting som var livsnödvändiga förr?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång.

Populära inlägg i den här bloggen

Fembladig akebia (eller chokladvin?)

Plötsligt i paradiset

Bågarna bågnar