På upptäcksfärd

Min dröm är att det ska finnas lite mer svårupptäckta växter i min trädgård. En del ska man behöva jobba lite för att få syn på. Om man är beredd att böja på sig lite eller titta upp då och då så kanske man får syn på en vacker blomma eller något extra fint bladverk. I kväll var jag på jakt efter vitt.

Vill man se närmare på rosen Polstjärnan får man snällt lägga sig ner på altangolvet, eller gå ner från altanen och klättra in i katsuran för det är där denna rosen klättrar.


Hukar man sig bakom grannens häck får man uppleva rosen 'Blanc Double de Coubert'. Vilken doft!!! Den konkurrerar om utrymmet med två gigantiska schersminer och en enorm Rosa multiflora. Jag litar på att 'Blanca' kan hålla dem stången för jag vill inte gärna flytta den taggiga madamen.
Ännu mer besvärligt är det att få syn på Podophyllum hexandrum, fotbladens blomma. Den hänger under de ganska så stora bladen och ofta nickar de också så man får riktigt böja knäna här... men det är det värt!


När man ändå är där nere under rhododendronbuskarna kan man titta på de nya bladen på Rhododendron yakushimanum. Enligt mig är de vackrare än blommorna.
Magnolia sieboldii, busk- eller sommarmagnolia har nästan overkligt perfekta blommor. Pålitlig är den också. Det var en utav de buskar i min trädgård som tog stryk av nattfrosten i våras och jag trodde blomknopparna blev förstörda. Nu kan man inte se ett spår av katastrofen och det finns säkert 50 blommor på busken. Zon III (-IV) enligt litteraturen och en av de bättre buskarna enligt mig trots det något spretiga växtsättet.


Sen finns det ju växter som verkligen sticker fram hakan och tar för sig. Geranium phaeum, brunnävan är en sådan. I år har den vitblommande formen dykt upp helt spontant hos mig. Är den det minsta lik den lilablommande kommer den snart att finnas överallt. Välkommen, säger jag bara.
Clematis recta, styvklematis däremot har små, ganska oansenliga blommor med svag doft. Stjälkarna är å andra sidan långa och vingliga och behöver något att luta sig mot.


Nästan lika oansenliga är min storfavorit nere i den mörkaste lunden. Man får böja gigantiska hostablad åt sidan och krypa under stora buskar för att se den. Men den finns där, och den blommar ljuvligt i mörkret; Vancouveria hexandra. Varför inte den finns i varje plantskola är en gåta för mig. Sirliga blad som snällt täcker in sitt tilldelade område, vackra blommor på ca 30 cm höga stänglar och som sagt, blomning i trädgårdens mörkaste hörn. En sann pärla!!
Ser man honungslöken, Nectaroscordum siculum, med sina hängande blommor, är det bara att gå ner på knäna igen. Verkligen söt som honung och sprider sig snällt under himalayabjörken.


Ett träd som får en att titta upp nu är Cornus alternifolia, den amerikanska pagodgornellen. Blomningen lockar tusentals insekter och det surrar nåt kopiöst.


Sen, sorry, men man får inte lämna min trädgård vid den här tiden utan att ha tittat till kobrakallorna.

De kräver det faktiskt - och de börjar bli många - 12 tappra står där nu.

Jag blir yr av lycka!
































Kommentarer

  1. Riktig växtsafari du tog med oss på - kul med lite hemliga platser...

    Din sista bild är ju otrolig - så fint du fångade kobrakallan.

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  2. Vilken fin trädgårdsvandring med många fina vita blommor - och så den färggladare kobrakallan!!

    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
  3. O vad trevligt en trädgårdsvandring!Känns åter igen som om jag varit hos dig IRL :-)
    Härligt!Du skriver så bra oxå.
    Häftig sista bild!
    KRAM från mig!

    SvaraRadera
  4. Härliga bilder på dina skönheter! Jag var i England i fjol och köpte då Vancouverian och den har nu till min stora glädje klarat den hårda och långa vintern här i Östergötland :-) Nu funderar jag på att flytta den men undrar om du vet hur snabbt eller långsamt den sprider sig, är den besvärlig med andra ord? Den ser ju väldigt spröd ut men ibland kan ju skenet bedra!

    Ha det gott!
    Åsa

    SvaraRadera
  5. Härlig trädgårdsvandring. Gillar precis som du brunnävorna men här har de nästan blommat över. På måndag tar jag fram sekatören.
    trevlig helg
    Birgitta

    SvaraRadera
  6. Vilken växtsafari du tog oss med på! Kobrakallan är ju helt outstading!!! Har du möjligen ett sortnamn på den? Jag kryper gärna på alla fyra för sådana snyggingar / gittan

    SvaraRadera
  7. Wow, så många snyggingar som gömmer sig hos dig! Men primadonnan är ju kobrakallan, den ser nästan lite overklig ut, tänk att den kan vara härdig här! Var får man tag på en sådan och hur vill den ha det för att bli så fin?
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera
  8. Vilken härlig upptäcktsfärd. Kobrakallan är ju för häftig!
    Jag har själv satt en liten "doldis" som ska få klättra upp bland träden. Fick en New Dawn-ros som står i skymundan.
    Ha en fin helg.
    Kram Pella

    SvaraRadera
  9. Howdy stranger!

    Wow, kobra kallorna är verkligen läckra, Lotta! Faller pladask för det förföriska randiga och den mörka färgen. Ser farlig ut, men lockande.
    Håller med om att magnolia blomman är perfekt. Bara sååååå vacker.
    Är lite imponerad av alla slags växter du har. Skulle vara en riktig upptäcksfärd att gå runt i din trädgård och lyfta på blad och titta bakom buskar och häckar.

    Många kramar och trevlig helg!

    Annelie

    SvaraRadera
  10. Vilken spännande och vacker upptäcktsfärd!

    Ha en finfin helg,
    Rebecca

    SvaraRadera
  11. Oj vilken rundtur jag var på nu. Din trädgård är ju helt fantastisk. Kan inte bestämma mig för vilket som var vackrast. Helt underbart alltså.
    Önskar dig en bra vecka
    Christina

    SvaraRadera
  12. Åsa: Hos mig har Vancouverian uppfört sig exemplariskt! Den har kanske spridit sig en kvm under de ca 6-7 åren den har stått här.
    Gittan: Arisaema ciliatum ska den heta enligt givaren.
    Katarina: Den står väldigt mörkt hos mig under en stor pagodkornell där jag har höjt marknivån lite med några stora stödstenar. Jag har ganska kraftig lerjord och sällan problem med torka. Men den har faktiskt börjat sprida sig från moderplantan nu och då verkar den dyka upp på ljusare platser.

    SvaraRadera
  13. Vilken trevlig trädgårdstur! Tack för att jag fick följa med! Jag tycker som de flesta att arisaeman är riktigt läcker.
    Ha det gott!
    Christina

    SvaraRadera
  14. Wauuh! Vilka kallor!!!!!
    Kram Lily

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång. Själv läser och följer jag många bloggar utan att kommentera. Detta då jag för det mesta läser bloggar på mobiltelefonen och det blir ofta så konstiga ord då jag försöker skriva på min lilla skärm. :)

Populära inlägg i den här bloggen

Trädgårdströtthet - finns det?

Vy Tre

Överblick