En ledig dag - bara för att komma ihåg hur det är

Väcks av sonen som undrar om jag kan köra honom till stationen.

Går en sväng i trädgården medan jag väntar på att han ska bli klar och blir som vanligt imponerad av hur mycket en liten spindel hinner med över en natt.


När jag kommer tillbaka hem känner jag mig fylld av energi och
beslutar mig för att släpa upp de där sista stenbumlingarna som jag tänkt terrassera min sluttande björkrabatt med. Himmel vad tunga de är!






Flyttar alla mina frösådda Salvia verticillata 'Purple Rain' och sätter längs med den nya stenkanten. Ångar mig nästan genast, så bråttom var det ju faktiskt inte och de var väldigt vackra där de stod. Vattnar och hoppas att kanske, kanske....



Skördar en del potatis till middagen. Röd 'Cherie' låter väl gott till tisdagens pannbiff. Det får nog bli rödvinssås till.





Upptäcker att min favorit luktärt har slagit ut massor med blommor. Dags för en bukett kanske??
Men.... den har ju fått löss! In och blanda såpvatten och ut och spruta. Ingen bukett här inte.





Hämtar en kopp kaffe och slår mig ner på bänken. Tio minuter senare kastar jag mig in i bilen. Till affären för att köpa något jag länge gått och sagt att jag måste skaffa.
Hemma igen slår jag mig åter ner på bänken med en ny kopp kaffe och en portabel myggmaskin. Sitter länge och myser bredvid mitt köp. Den är verkligen effektiv!





Där jag sitter och filosoferar ser jag att K har kört över alla rudbeckiorna med gräsklipparen. Jag vet att jag lovat binda upp men de knäcks ju bara och hänger sorgligt i sina små snören. Bestämmer mig för att plantera en kant av Hosta som stöttar dem nästa år.





När jag ändå håller på att dela hostor kan jag lika gärna ge mig på jätteruggen nere vid glanskörsbäret. Upptäcker då att sorken har massor av gångar där och jag gräver upp allt, förstör hans gångar, fyller på med kompost och planterar ner igen. Får idén att hämta ännu en stenbumling för att markera den lilla genvägen som ligger där. Den stenen var tung!!! Säckakärran knakar!

Den lilla stenen kom med av bara farten...orkar inte flytta den än.


När jag är och rör om i komposten märker jag att det finns massor av fin jord att hämta där. Äntligen ska jag fylla den gamla symaskinslådan som jag har haft stående utan att riktigt veta vad jag ska ha i den. Randgräs var tanken från början men gamla lobelior och andra sommarblommor går väl lika bra.



Nu ringer sonen och undrar var jag är. Jäklar, jag har glömt honom, och jag har glömt att handla mat. Jag har helt enkelt glömt av tiden!
Kör ner och hämtar grabben, släpper av honom en bit hemifrån och fortsätter till affären.
När jag kommer hem igen öppnar K altandörren och frågar om jag behöver hjälp med att bära in matpåsarna.
'Inga problem', svarar jag, 'jag har skaffat mig lite muskler idag.'
Att jag sen inte orkar lyfta armarna för att visa dem behöver vi ju inte nämna.

Nu vet jag hur spindeln känner sig efter ett spinning-pass.

Kommentarer

  1. Känner igen det där...att man glömmer allt omkring när man går igång i trädgården....
    Ha det bra :)

    SvaraRadera
  2. Vilken härlig dag du haft! Så härligt att få slita i sin trädgård o se sånt fint resultat!
    Vad gjorde man utan sin trädgård?! ...Gick in till grannen o såg till att det som kan åtgärdas där blir gjort?...
    Härligt att läsa o se dina bilder!
    Kram Lena

    SvaraRadera
  3. Vilket härligt inlägg. Precis sådär är det ju... man får syn på nya saker att ta itu med och glömmer både tid och rum - sådana dagar är oftast de bästa! En liten undran har jag dock, din portala myggmaskin hur funkar den och VAR köper man en sådan??? Vi kan snart inte vara ute om kvällarna utan att bli uppätna =§
    Kram gittan

    hopppas du får en lika härlig dag dag ;P

    SvaraRadera
  4. Kul att få följa med dig en dag i ditt liv :)
    //Camilla

    SvaraRadera
  5. Låter som en underbar dag :) Kram Suss

    SvaraRadera
  6. Sitter här och håller på att bli galen av mina kliande myggbett... Var får man tag på en portabel myggdödare? Vill ha nu... eller snarare igår ;o)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång. Själv läser och följer jag många bloggar utan att kommentera. Detta då jag för det mesta läser bloggar på mobiltelefonen och det blir ofta så konstiga ord då jag försöker skriva på min lilla skärm. :)

Populära inlägg i den här bloggen

Trädgårdströtthet - finns det?

Vy Tre

Överblick