Välkommen till vildingarnas land

Mer vild än tam är min trädgård just nu. Jag klafsar runt i gummistövlarna och gör upp planer på vad som ska göras 'så fort det slutar regna' - som om det verkligen kommer en sån dag!!!

Vildast utav alla är min 'vilda rabatt'. Där planterade jag en gång i tiden alla ormbunkar som spridit sig i övriga rabatter och en självsådd granplanta flyttades dit. En köpt pärlrönn, en frösådd benved och ett doftolvon fick göra dem sällskap. Vid kanten stod en gammal sälg och mot den planterade jag en japansk träddödare. Sen beslöt jag att de skulle få klara sig helt själva.

Efter några år fick jag rensa bort enorma nässlor och för att försvåra för dem planterade jag sockblomma och lungört. Gullvivor och en gulblommande prakttry fick också sin plats där.     Nu skulle de få klara sig själva! 

Det gick några år och sen brakade sälgen ner och lade sig över hela härligheten. Doftolvonet (som visat sig vara ett vanligt skogsolvon) och halva benveden försvann. Den lilla pärlrönnen böjdes mot marken och fick sin huvudgren kapad och den japanska träddödaren låg som ett virrvarr över alltsammans. Då grät jag!


Värst drabbad blev dock aralian som stod planterad på andra sidan gången. Den knäcktes rakt av och bara en halvmeterhög stump blev kvar. Året därpå kom det fyra nya stammar från den lilla stumpen... och en mängd nya skott runt moderplantan. I år ser jag att den sticker upp sina stickiga stänglar i den vilda rabatten. Detta måste nog åtgärdas!!


De hemska taggarna till trots, det är inte för intet som den kallas för 'djävulens spatserkäpp', tycker jag den är mycket dekorativ. Speciellt sen en eldkaprifol har hittat hit och förgyller bladverket.

Mer fundersam är jag över den japanska träddödaren. Ett utav K's favorituttryck när han blir avbruten är: "...och var fick du luft ifrån?".
Så tänker jag när jag tittar upp och ser hur den svingar sig runt bland trädkronorna.


Under ligger kojan och de stora stenblocken, och att ha en träddödare svävande över sig skänker ju onekligen en speciell stämning till platsen.

Inspirerad av dessa överlevare beslöt jag mig för att spana efter fler vildingar i trädgården.

Rönnsumaken är ju given. Den breddar konstant sitt revir och är svårstoppad.
En som jag inte hade tippat från början är minikiwin 'Issai'. Den klipper jag outtröttligt hela sommaren men nu har den skickat upp en gren i Prunus 'Accolade' och har snabbt fått ett rejält fäste. 'Issai' får för övrigt mängder med små frukter som inte är något att ha förrän efter några frostgrader. Då är de underbart goda!
Bortanför körsbärskiwin står en båge med blåregn som skickat en ranka in i plommonträdet. Det kan ju bli vackert så småningom....kiwikörsbär och blåregnsplommon...



Vid altanen hittar jag en vindruvsranka som gett sig av från sitt fäste för att krama blodhäggen och under altangolvet kryper ett blåregn upp och anfaller - varpå Sune skriker av skräck!

Nej, han skriker nog för att han får se mitt huvud guppa förbi...matmamman tänker han och struntar blankt i alla sorkarna ute i det våta vilda.


Jag känner att jag har en hel del att ta itu med. Kanske ska jag lägga kameran ett tag och greppa sekatören.


Men först måste jag bara hitta den berömda tappade sugen.



Kommentarer

  1. Hej!
    Trist med regn som aldrig verkar sluta.
    Men...vilken grön oas du har, lite avis faktiskt, trots att du har vissa bekymmer med nedfallna träd och ormbunkar som brer ut sig :)
    Tänk att allt måste ansas och tuktas för att se vackert ut!
    Kram /Bea

    SvaraRadera
  2. Jag tror, att det är gott om tappade sug denna sommar. Inklusive mitt. Sug, som guppar omkring i fuktstråk, som mest påminner om träsk.
    Känner bara allt för väl igen min trädgård i din beskrivning. Det, som brukar vara 'charmigt vildvuxet' är i år 'aggressivt invasivt'. Och lika skrämmande för trädgårdsjaget som för ordningsöverjaget. Lusten att bo i en frodig djungel är decimerad i samma takt som det växer mig över huvudet. Hjälp....!

    Kram
    Eva

    SvaraRadera
  3. Vad frodigt och fint grönt det är hos dig! Trevlig berättelse, tack för att du delar med dig även om du tappat sugen litegrann. Har varit bortrest en del i sommar och trädgården blir därefter, när vi kom hem nu senast tyckte jag att trädgården såg ut som skrutt! Men efter en vecka hade jag ansat, rensat och klippt och solen hade visat sig, då blev det bättre. Hoppas solen skiner på dig snart.
    Maria

    SvaraRadera
  4. Hej Lotta
    ja det det där var vilt :)
    nu startar partysäsongen på nytt....
    så missa inte..

    S
    A
    T
    U
    R
    D
    A
    Y

    S
    H
    O
    W

    O
    F
    F

    VÄLKOMMEN :)
    Håkan

    SvaraRadera
  5. Härlig vild vegetation, en riktig djungel. Hoppas att du får lite uppehållsväder och kan ge dig ut med macheten:)

    Fortsatt fin helg,
    Rebecca

    SvaraRadera
  6. Oh, så härligt du har det bland alla dina lianer... visst kan man känna lite panik när allt bara tokväxer men samtidigt blir det en underbar stämning i trädgården. Sune ser ju fööör härlig ut.

    Sugen hittar du nog bakom ett orbunksblad eller så hänger den på ett blad i wisterian. Den kommer nog tillrätta ska du se.

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  7. Idag ser det lovande ut här :)) Lite gråa moln på himlen, men så ljust. Jag kan se solen :)))
    Ditt vildland ser ändå fint ut, härligt grönt.
    Men jag förstår att det är mycket som ska skötas om, och inspirationen tryter i regnet..
    Sune ser söt ut..
    Ha det gott
    Kram Lily

    SvaraRadera
  8. Åh Sune vilken goding han är då :-)
    Vilken härlig vild djungel han har att smyga runt i!
    Jag skulle då gärna smyga där det är säkert :-)
    KRAM från mig!

    SvaraRadera
  9. Trädgårdsvärlden är säkerligen full av tappade sugar i år och jag måste erkänna att det känns skönt att inte vara ensam om det!
    Din djungelkänsla till trots så är jag barnsligt förtjust i den frodiga grönskan. Men samtidigt vet jag vilken panik mna kan känna när allt verkar vara ett enda kaos av växter.. när strukturen man tänkt sig försvunnit. Jag klippte en del förra helgen och lyckades faktiskt se att min "sillsallad" inte var så hemsk när väl häcksaxen fått göra en rejäl insats. Det finns hopp och någonstans därute ligger den... sugen... och bara väntar på oss =)
    Kramelikram / gittan

    SvaraRadera
  10. Tur att du har söta Sune, han kan säkert hjälpa dig att hitta sugen! Det är likadant här, trädgårdsarbetet känns väldigt trögt. Men sekatören kan väl vänta några dagar till, någon gång måste det väl sluta regna och sugen dyka upp igen? Idag har det faktiskt inte regnat här, än i alla fall...
    Lycka till!
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång.

Populära inlägg i den här bloggen

Fembladig akebia (eller chokladvin?)

Plötsligt i paradiset

Bågarna bågnar