fredag 28 december 2012

Årskrönika

Den 21 januari, efter en mycket mild vinter då julblommorna trivdes bättre ute än inne, köpte jag årets första penséer (mässblommor = mycket billiga).
Den 22 januari var jag ute och fotade dem innan de försvann fullständigt under ett snötäcke.
Typiskt, men de mådde finfint under snön och kom igen senare på året.


 När våren sen kom igång på allvar så blev den alldeles extraordinärt ljuvlig. Domherrarna sjöng i parabol-badet och mården sprang i träden medan Sune och vi andra bara njöööt!


Den första överraskningen var penséerna som dök upp under det döende plommonträdet. Antingen självsådda eller överblivna som jag grävt ner förr om åren. När jag rensade här för att iordningställa min 'scen' så exploderade de i en kaskad av färger.


 Även resten av trädgården frodades och allting växte i perfekt harmoni

Skir grönska längs med rhododendrongången och grå klockliljor under björken 
  Mängder av gullvivor med en och annan narciss under blodhasseln och fritillaria bland spirande ormbunkar
  Vitt och grönt längs lavendelgången och lysande lila i japan-hörnet
 Raritetsrabatten i startgroparna och en allt frodigare lövsal
 Skimrande ljus under himalayabjörken och en aningens medelhav i växthuset

Nästa överaskning stod den gamla Paeonia delavayi för. Med åren hade den hamnat i allt djupare skugga under en växande doodongrönn och inte blommat på en tio år sådär. I höstas grävde jag upp alla rötter jag hittade och flyttade ut i solen - och som den tackade för det tilltaget!

 Allting var således precis som jag föreställer mig att det ska vara när jag sitter och drömmer mig bort under vinterhalvåret..... men...

...det var här någonstans som vändningen skedde, ungefär i semestertider. Ett regnområde drog in och med dem följde de otäcka sniglarna.... ovanligt många, tyckte jag. 
Jag började röja och gräva i den vilda björkbacken och då retade jag tydligen upp hela områdets sork- och mullvadspopulation som spred sig som en löpeld över trädgården.


För att locka till mig sorkätande snokar grävde jag ner en gammal dammbalja men de små djuren tycktes se det som en utmaning i vem som kunde gräva flest och störst hål.... och de vann överlägset.
Men jag gav mig inte utan började gräva ner hönsnät runt de mest utsatta rabatterna... men de små djuren kunde gräva djupare.... och gjorde det också.


Nu började jag skriva små deprimerande ordspråk i växthuset och desperat gick mina tankar mellan att hyra grävskopa och tömma trädgården eller sälja rubbet och flytta till lägenhet i Malmö.

 
Ur 'Lexikon för plantskallar, jordgubbart & trottoarbönder' av Henry Beard & Roy McKie

Jag tog den gyllene medelvägen och struntade i trädgården. Låt de små bestarna härja bäst de vill ... katter, rävar, ugglor och kanske till och med en och annan snok kommer så småningom att hjälpa mig med reduceringen och med tre dagar kvar på året så ska jag nu börja plocka i frölådan och fylla på med lite nytt.
.... I'll be back!! (like a terminator).


Så härmed önskar jag mig själv, min trädgård och Eder alla ett riktigt 
Gott Nytt År





PS!  "Trädgårdsarbete  den ädla konsten att utrota ogräs och ohyra för att odla blommor och grönsaker så att djur och fåglar ska få något att äta."

Ack så kloka ord!

Ur 'Lexikon för plantskallar, jordgubbart & trottoarbönder' av Henry Beard & Roy McKie

söndag 23 december 2012

En bunt med julkort

Det viktigaste med julen:

I barndomen låg fokus naturligtvis på de egna julklapparna. Senare blev det julklapparna jag gav bort som blev viktigast - speciellt de till barnen eftersom 'julen är deras högtid'. Efterhand som barnen blev äldre och inte brydde sig så mycket om julen så fick jag börja fokusera på pyntet och dekorationerna. Julklapparna blev omsorgsfullt inslagna, granens kulor justerades med yttersta noggrannhet och i varje hörn arrangerades små stilleben in i minsta detalj.

Idag struntar jag i vad jag får av tomten och lyckas jag hitta en enda perfekt klapp till barnen (helt ok inslagen i en plastpåse med enkelt snöre om) så är jag nöjd. Dekorationerna slängs fram i en hast .... men däremot har jag börjat lägga mycket tid på..... maten!!!

Den ska vara överdådig och fantasifull, dekorativ och fantastiskt god.
När jag pratar med min syster märker jag att även där är det rostbiff, kryddiga köttbullar och små julostar som tar upp hennes tankar. Själv bidrar jag med små skålar med groddar, mest för att upprätthålla skenet av hälsosam nyttighet (julgodiset käkar jag upp i kväll).

När jag pratade med mamma tidigare fick jag besked på att jullunchen skulle vara avklarad till tv-programmet 'Kan du vissla Johanna' för det ville hon absolut inte missa. Och då slog det mig... visst satt det alltid någon äldre släkting och hyschade åt mig under Kalle Anka när jag som liten flicka inte kunde sitta tyst och stilla och invänta tomtens besök. Är det kanske nästa fas i åldrandet? Man fokuserar mest på julens TV-program?


Det är inte alltid bra att ha för mycket ledig tid över till att fundera på...







...för naturligtvis är julens viktigaste budskap det här med förlåtande, tacksamhet och empati överlag.

Därför förlåter jag nu den holländska lökhandlaren för att han med kraftig bläckpenna skrev amaryllisens namn på själva löken. Lemon Lime står det ristat på den ena. Jag bör ju faktiskt till och med sända honom en tacksamhetens tanke, för utan inristningen hade jag aldrig kunnat skilja den från 'den mörkt vinröda' amaryllisen som står bredvid.....   :)
(Lemon Lime är den vänstra på sista bilden!)


Ha en underbar jul!!!

måndag 17 december 2012

Vad gör man en regnig tredje advent?

En tallrik med marsipanfrukter, förstås!
Avnjutes med fördel till ett litet glas portvin.





måndag 10 december 2012

Adventspyntandet är igång!


Äntligen kommer min stora kottesamling fram. Egentligen är det ju inte min från början men jag var snabbt framme när mamma rensade ut 'skräp' och lade beslag på en hel låda julpynt. Bland annat en massa guld- och silversprayade kottar (från sent 70-tal kanske?). Själv fyller jag på med lite exotiska frökapslar från Panduro och stöder de holländska jätteamaryllisarna med kornell- och björkkvistar från trädgården. Jag undrar dock om den 'mörkt vinröda' amaryllisen verkligen kommer att visa sig vara just det. För tillfället drar den mer åt det orangerosa hållet....
Men i juletider ska man ha ett förlåtande sinnelag så jag får väl ursäkta lökhandlarna för deras slarv..... ännu en gång!!!




Veckans fynd måste vara den lilla grå betonghästen som stod och väntade på mig i affärens fyndhörna. Lite dalamålning med tuschpennan och han får äran att bära upp årets nedräkningsljus.
Ljuset är bara tänt då vi äter middag men under en längre måltid lyckades vi passera lucia med råge. Det är ju inte konstigt att man känner sig lite jäktad ibland....
.... men vi fick i alla fall bakat lussekatterna i god tid.

måndag 26 november 2012

Skräck, sound of music o svårbedömda hyacinter


Citat: 'Så dyster din trädgård ser ut mamma. Man skulle faktiskt kunna spela in skräckfilmer här.'

The hills have eyes eller The hills are alive-
trots allt föredrar jag nog det senare.
(Obs! Bilden är ett montage) :)
Ja, det är inte utan att jag känner mig lite som en zombie när jag hasar runt i mörkret på morgnarna för att vittja mullvadsfällor och trampa till jordhögar. Men när jag sen hasat mig allra längst ner i hörnet, till trädgårdens fuktigaste och mörkaste plats..... då möts jag av blommande julrosor!!
Det är inte riktigt så att jag sätter av uppför slänten som Julie Andrews men visst blir tillvaron lite ljusare. Framöver ska det inhandlas massor av Helleborus niger som ska planteras här nere.... en julrosäng ska det bli!!!



 Min "ljusa" julidé var att göra adventshyacinter. Fyra stycken gamla muggar letades fram ur gömmorna och fyra hyacinter i olika stadier av blomknoppsutvecklingen inhandlades... trodde jag i alla fall.
Efter bara några dagar inomhus har två av dem vuxit ikapp den första medan den fjärde ser ut att inte vilja vara med alls. Dessutom hittar jag varken ljushållarna som skulle stuckits ner i muggarna eller siffrorna som skulle hängas på öronen.

Det blir nog till att leta fram den gamla vanliga ljusstaken till helgen!

torsdag 1 november 2012

Tulpen uit Amsterdam


En liten höstsemester är ju aldrig fel och i år kröp vi in i bilen och körde till Amsterdam. Innan vi åkte fick vi höra några gånger att 'dit ska man ju åka på våren för att se alla tulpaner', och K var väldigt nöjd över att han skulle slippa åka på semester för att titta på massor av tulpaner.

Föga anade han att på hösten åker man till Amsterdam för att köpa med sig alla tulpanerna hem!

Även jag var helt oförberedd på det enorma utbud av lökar som mötte oss då vi rundade gathörnet, så det var i ett lyckorus jag vandrade runt på den flytande blomstermarknaden och vred och vände på alla påsar.






Men sen var det ju det här med lökvikten. Efter 1½ timmes lyckorus hade jag köpt ett antal lökförpackningar, några påsar lösvikt och två gigantiska amaryllislökar och det började bli tungt att bära. När jag väl hittade resten av sällskapet (som var inne och värmde sig och provsmakade ost i en närliggande affär) så försökte jag fördela mina påsar rättvist. Tror ni de ställde upp och bar??? Icke!!! Någon skulle köpa en liten ynklig ost och en annan skulle ha ett paket kex. 'Vi får själva bära det vi köper', sa dom med små näbbiga röster.

Nu ramlade vi ju in på marknaden tidigt på förmiddagen så jag minns den fortsatta vandringen genom Amsterdams centrum som ett enda långt styrketräningspass.... i ihållande duggregn dessutom!

Men jag knatade på med ett leende för jag tänkte på hur alla tulpaner kommer att lysa upp trädgården till våren - då är både osten och kexen slut sen länge!




Ja förresten, redan till jul hoppas jag att de gigantiska amaryllisarna har vaknat till liv, vi får väl se.....  

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...