Reclaimar igen!!

Nu undrar kanske någon om jag inte har lärt mig någonting av den förra 'reclaimingen' jag gjorde i björkbacken.
Jodå, jag minns hur sorkar och mullvadar spreds som maskrosfrö genom trädgården, så därför är jag ytterst försiktig denna gången - jag 'reclaimar' lite på ytan kan man säga.

Vid torra perioder blir jorden här nere vid skogsbrynet som en hård skorpa, och när det sen börjar regna lite och ytan mjukas upp så löper man stor risk att trampa igenom och vricka foten i hålorna. På grund av mossan, vitsippsrötter och en mängd trädrötter blir det ingen luckring gjord heller utan jag bara lägger på kompost, löv och lite grenflis då och då, och oj vad sorkarna trivs.

Men nu har jag lagt upp en strategi. Kafferundan på morgonen ska inte bara gå längs den vanliga gången utan jag ska in bakom buskarna och trampa runt med bestämda steg (och kanske spikskor?).
Därför har jag idag röjt en stig mellan rhododendronbuskarna och aldungen, och fått upp en loppislampa i alstammen också. Det blev riktigt mysigt!

I aldungen hittade jag till min förskräckelse jättemyran som jag varit av med under några fina år. En morsdagspresent från en 5-åring får man ju inte slänga men man kan ju försöka fasa ut den på något sätt ändå.... men icke!!! Jättemyran har tydligen klarat 15 år i leran galant, och nu påstår givaren att den är unik och absolut inte får slängas!! Okej, då, om 15 år så kanske den kan få flytta till ett nytt hem.... man vet aldrig...  ;)

På andra sidan gången väntar lövsalen med ormdammen som inte har någon orm. Jag tror här behövs mer skydd i form av ormbunkar, gräs och frodiga skogsväxter, så nu ska jag slå mig ner med Torsten Wallins 'Sol eller skugga - trädgårdsplantering på växternas villkor', och se om jag kan få lite tips.

Jag blir som vanligt alltid tacksam om det är någon som vill ge förslag. Lera, mörkt och mycket trädrötter ska växterna tåla.