lördag 28 december 2013

Årskrönika - lång med många bilder

2013:

Snön tittade vi länge på denna vårvintern, och den tittade tillbaka på oss genom skepnader i bland annat rhododendronbuskaget. Det är lite av en sport här att försöka hitta naturliga snöfigurer i trädgården. Detta är en av de bättre tycker jag.
När snön väl smält var jag väldigt sugen på att se de 35x3 krokuslökarna jag grävt ner i den nya björkbacken. Vad hände med dem månntro? Det blev lite glest minst sagt. Desto gladare blev jag längre ner i backen där jag under ett antal år slängt ut frön av krollilja och grävt ner smålökar från kejsarkronor. Någon av dem börjar i alla fall ta sig. Jag hoppas på krolliljorna!















 Våren är ju bara bland det ljuvligaste som finns och med lundvivor och lönnbräcka (Aceriphyllum rossii 'Karasuba', förr Mukdenia rossii) blir den ännu lite ljuvligare i mina ögon.


Men några projekt måste man ju ha eller hur?
'Scenen' gjorde jag i ordning förra året men beslöt att köra en repris. I min trekantiga pallkrageodling planterade jag efter receptet 'tre systrar' med kvävefixerande bönor som klättrar på majsen och ger näring åt squashen som planteras i utkanten. Men jag bytte ut några bönor mot ärter och några squash mot gurka och prydnadspunpa. Dessutom fick jag lite sättlök över som jag petade ner där plats hittades. På resten av 'scenen' strödde jag ut ettårsfrö av ringblommor, rosenskära, vallmo och blåklint. Varifrån lökarna kommer har jag ingen aning om - ett tydligt tecken på att jag flyttar mycket jord och kompost kanske....


Mitt andra projekt är ett trägolv till solstolarna. 70x70 trästolpar läggs rakt ner i marken och får ligga kvar tills de ruttnar. Den lilla ytan ska få en droppform i kanten på den stora halvmåneformade rabatten och så småningom en vit/lila och rosa plantering omkring sig.


Men så är det ju den här förföriska stolen nere i skogskanten som lockar. Med blommande vitsippor och Magnolia kobus så får jag erkänna att jag satt oftare här än jag grävde ner stolpar.


En och annan plantskolerunda hann jag naturligtvis med och det kan väl inte skada att plantera lite i förväg på projektet eller hur?


Det andra jag såg fram emot med spänning var alla tulpanlökar som jag köpte i Amsterdam hösten innan. Eftersom jag inte är förtjust i kombinationen knallgult och knallrött så blev jag lite nervös när jag såg de först utslagna. Det kommer att bli många buketter i år, trodde jag. Men det tog sig när andra färger blandade sig in i leken och till slut var det med glädje vi satt under linden och njöt av försommaren.


Otroligt roligt var det också när Anna-Karin, Åsa och Hélena kom på besök. Med Chelsea flowershow och en massa underbara trädgårdar i bagaget så var jag lite rädd att de skulle bli djupt besvikna över bortslösad tid hos mig, men de tycktes fullt nöjda med att fika under linden med utsikt över min kompost samt en runda i lunden. Härligt roliga människor!!


En vecka senare stöp det ena av mina två plommonträd (det godaste naturligtvis) och tillsammans med det alla små ettåriga ängsplantor som vågat sig upp. Trädet har sett sjukt ut några år och jag trodde det var någon svampsjukdom som fått fäste, men med tanke på hur rotsystemet såg ut så är det väl snarare sorken som kalasat.
Ingen större katastrof dock - det finns ju fler träd. Som till exempel mitt frösådda exemplar av sibiriskt korkträd (Phellodendron amurense) under vars krona K och jag stod länge och spanade efter ett getingbo, stort som en fotboll med tanke på ljudet. Till slut upptäckte vi att hela trädkronan sjöd av surrande insekter.

Det blommade för fösta gången i sitt liv!


Härifrån kan man också se utsikten från det stillastående projekt droppen. Kan nog bli fint.... och så duktigt av mig att inte planterat den nyköpta lilla rhododendronbusken.


Fler nykomlingar i min trädgård: inköpt dvärghäxört (Circaea alpina) började blomma samtidigt som en bortglömd frösådd häxört. Ingen lapp avslöjar om den frösådda är en dvärg eller den stora C.lutetiana. Jag hoppas på den senare som enligt vissa uppgifter ska vara en aning invasiv och förhoppningsvis kan fylla upp fint i lövsalen där det är svårt att hitta växter som trivs.
Den blå är en klematis 'Arabella' som jag suktat efter i flera år men som mamma hållt stenhård koll på. Hennes planta är enorm och till slut så skulle den delas. Gissa vem som var framme och  hjälpte till med spaden!!


Sommaren rullade på och det blommade i mängder. Jag vet att man ska klippa bort överblommade rosor, och gräva upp kungsljus som frösått sig på fel plats. Men putsning och ogräsrensning är inte riktigt min grej och jag hade gärna överseende med hur det vällde fram och ut i rabatterna....

...hur K hotade att ta med motorsågen inför varje gräsklippning....

... hur skörden i tre systrar-pallen växte ihjäl sig och hur ogräs, impulsköp och fröplantor med platsbehov tog över mitt dropp-projekt....


... så länge jag kunde slå mig fram till nya favoritplatsen och där i hemlighet avnjuta en näve mullbär. Även om skörden i år blev rekordstor så var det också många som slogs om den, därav smusslandet.


Hösten infann sig obevekligen och som vanligt älskade jag varje sekund! Energin återvände så sakta och nya projekt påbörjades (som att göra om halva entrérabatten) eller kanske till och med avslutades (som att flytta komposten).
   
Trädbeskärning som resulterar i en tjock rönnkrans eller experiment med penningblad är också roligt. Linden (eller snarare dess underplantering) behövde en rejäl uppstamning och mitt experiment består i att plantera ett penningblad i skrevan där stammen delar sig. Kan den klara sig hela vintern?


Att droppen inte blev färdig har kanske ni som orkat läsa ända hit förstått. Jag har läst någonstans att projekt som inte färdigställs kan man lika gärna skrota för de kommer antagligen aldrig att bli gjorda. Sorry, men hos mig stämmer inte detta. Här finns en väldigt lång tidsplan för diverse projekt. Många fortfarande bara i planeringsstadiet, men faktiskt en hel del påbörjade och slutförda efter ett antal år, eller för den delen i dagsläget pågående. Här skrotas inget, för är det något som tålmodigt väntar på mig så är det min trädgård.


Därför sätter jag med gott samvete 'droppen' till min att-göra-lista:
rådjurssäkra tomtgränsen, plattor under linden, medlehavshörna, buskage under lärken, snygga upp syrenbersån, plantera gamla kompostplatsen, leda om piprankan, plantera fler clematis, gräv upp taskiga rosor, fyll på med vårlökar under hasseln, kapa gullregnet, plantera om gula rabatten, gräv damm, gallra ut gamla kojan, gör klart droppen, spräng garageuppfarten och börja sen om igen.....

Gott slut, Gott Nytt År, God Fortsättning och
förhoppningsvis På Återseende!

torsdag 26 december 2013

Bambudunge



Om jag kisar så kan jag från just den här fläcken nästan inbilla mig att jag befinner mig på en på helt annan breddgrad.

söndag 22 december 2013

Julkort utan rim och reson


Årets jul i Skåne är grön och skön. Även inomhus efter att vi nu släpat in en gran. Att hitta något juligt rött är inte så lätt, kanske en tulpan... äsch det får bli en hel bukett! Men trots brist på snö så skymtar lite vitt till slut, när olvon och julrosor i värmen slagit ut. Men vad skådar jag...på julrosen ett slemmigt kryp: en mördarsnigelbebis, vilken hemsk liten typ! Sådan vårkänsla är ju inte så kul, liksom detta krystade rim som strax är slut- håll ut - för jag vill bara önska er alla en riktigt GOD JUL.


(Jag värmer upp inför morgonens rimkväll.... i år blir det nog stående ovationer  ;)  )

söndag 15 december 2013

Munter marsipan


 Marsipan-snögubbar med smak av vanilj, jordgubbe och rabarber.
Visst låter det gott? Sen fick de mössor av saltlakrits-karameller, och plötsligt kom det ett ryskt drag över gänget som fick rada upp sig i militärisk procession.


 Tomtegänget blev däremot en brokig samling. En av dem såg ut att undra hur i hela friden han hade hamnat bland dessa galningar.


 Men till slut fick jag ordning på dem allihop...




 ...och de ställde snällt upp sig på godisfatet - även om en och annan blänger lite under luvan.



Ha en fin 3:e advent

söndag 8 december 2013

Fågelåret 2013

Blev 2013 ett fågelår som jag utlovade i våras?

Jo, lite extra har jag nog ansträngt mig. De har fått ytterligare ett fågelbad, jag har hängt upp lite mat och frukt till dem nästan hela året och dessutom har jag snickrat ihop några fler holkar.


Precis som förut så har jag knappt hunnit klättra nerför stegen förrän det sitter en liten fågel och inspekterar den nyuppsatte holken. Dessutom har jag sett hur de hela hösten har flugit in och ut i holkarna, vilket fått mig att fundera lite. Holkarna är väl inte bara häckningsplatser, utan ger även visst skydd för väder och vind, så varför plocka ner dem bara för att de är i lite dåligt skick. Så länge de inte ska bli barnkammare så duger de väl till att hysa en liten frusen blåmes eller två. Därför har jag nu plockat fram alla kasserade holkar, spikat ihop dem lite hjälpligt och hängt upp dem igen - på låg höjd i insektsträdet och isolerade med mossa. Kanske kan de ge lite skydd och jag tror inte jag behöver oroa mig för att någon ska häcka i dem.


För att sen riktigt skämma bort de små liven så har jag i helgen blandat ihop några riktiga fröbomber till dem. Havregryn, hackade nötter, skalade solrosfrö, hampfrö och vete har jag rört samman med kokosfett och låtit stelna över natten. Nästa gång temperaturen sjunker under nollan blir det fest!


 Nästa år ska nog bli grodornas år. De kan väl inte behöva så mycket uppassning eller...?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...