Misslyckad djurvänlighet

Jag var ute och satte upp nya fågelholkar idag. De gamla som inte klarar att hysa en fågelfamilj till våren får flytta till insektsträdet och fylls med torra löv. 


Den lilla carmencita-rönnen i fågelrabatten skulle få en egen holk så där klättrade jag in med stege och borrmaskin. Marken täcks av ganska höga sockblommor och när jag vadade igenom dem så snubblade jag över en rejäl hög med löv. Den syntes inte där den låg precis under bladen och för en sekund eller två tyckte jag det var konstigt att det samlats en så stor hög på det viset. Men med tanke på sniglar så ville jag inte lämna den orörd och sparkade ut den på gräsmattan.

Det är sista gången någonsin som jag sparkar på en lövhög! 

Ut rullade en liten igelkott. Jag vände och vred på den men såg inga skador och efter att jag lagt tillbaka den och täckt den med löven igen så dröjde det ett litet tag sen så lufsade den iväg - surt grymtande. Jag sprang efter och försökte muta med lite kattmat, men den litade inte ett dugg på mig och mina fötter utan sprang ännu fortare. 


Hoppas den hittar ett ställe där djurvänliga tanter låter den vara ifred!

Kommentarer

  1. Men oj oj oj, hoppas det gick bra för den lilla gynnaren. Jag var med om en händelse med en igelkott en gång för länge sedan, då jag sent en natt var på väg hem från krogen. Mitt på trottoaren låg en papperspåse, rund och fluffig och jag tänkte sparka undan den när den rörde på sig. Det visade sig att en igelkott hade krupit in för att nå popcornen som låg i botten och fastnat. Gissa om den blev glad och bli befriad från sitt fängelse. Så härligt att ha igelkottar så nära, det önskar jag att jag också hade. Ha en fin dag! Merja

    SvaraRadera
  2. Oj då, ibland blir det ju inte som man tänkt sej. Jag tror dock de är rätt tåliga, igelkottarna. Har jag för mej i alla fall :)
    Ha en fin vecka! :)

    SvaraRadera
  3. Vilket mysigt inlägg! Och så fina bilder du tagit. Jag riktigt ser och hör den lilla trumpna taggbollen skrulta iväg.
    Ha det bra.
    Törnrosa

    SvaraRadera
  4. Aj, aj - kunde hänt mig också! Bara för att det skulle kunna vara så kul att sparka till... Men visst kan man ångra att man inte lyckades förutse precis alla konsekvenser. Tur den lilla sötnosen klarade sig. Skulle gärna ha igelkottar här i trädgården. Borde nog ge mig och göra som du, sätta upp lite holkar. Har gått på åkern och lyssnat på fågelkvitter idag. Vill gärna ha fler som sjunger :)

    Kram, Carina

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång. Själv läser och följer jag många bloggar utan att kommentera. Detta då jag för det mesta läser bloggar på mobiltelefonen och det blir ofta så konstiga ord då jag försöker skriva på min lilla skärm. :)

Populära inlägg i den här bloggen

Trädgårdströtthet - finns det?

Vy Tre

Överblick