torsdag 30 oktober 2014

Blommig fredag - För 6 månader sen....

... såg det ut såhär i min trädgård ... 







.... nu gäller plantering av de sista lökarna, kanske en och annan höststorm sveper in, julfirande, snö och kyla, frösådder, planering, längtan.... och sen plötsligt sitter man där igen... i favoritstolen i björkbacken, och njuter för fullt av ljus och värme.


Fler återblickar hittar ni hos Hélena Bland rosor och bladlöss.


fredag 24 oktober 2014

Vintertid! Sommaren är kvar, hösten är väl här och våren planeras.....

Det kan vara riktigt svårt att hålla isär årstiderna ibland.

Här i Skåne klamrar sig sommaren envist fast enligt meteorologerna. En jämn och varm temperatur med en enda liten frostmorgon har vi haft de senaste månaderna, men nu är klockan tillbakaskruvad och vi har officiellt vintertid.
Naturen låter sig dock inte luras utav något av detta utan kör sitt eget race ... för visst är väl hösten här vad termometern än säger.
Jag börjar i alla fall runda av säsongen.



Den sista veden ska tas in, liksom den sista kronärtskockan.


De sista holkarna är rensade, uppsatta, alternativt befriade från frodig växtlighet.


De sista blommorna, som hortensia och skugglilja, ska avnjutas.


Kanske årets sista plantering: en liten tuva Molinia caerulea 'Moorhexe' framför den lilla kopparlönnen.
Trots det varma vädret tillbringas mer och mer tid inomhus och några fyndade krukliljor får stå på matsalsbordet och underlätta övergången. Själv sitter jag bredvid med papper och penna och skissar på nästa års trädgårdsdrömmar, funderar på julklappar och längtar efter en liten vårresa.
Leva i nuet? Bah....



torsdag 23 oktober 2014

Blommig fredag - sommarens vackraste!

Denna sommar var ingen fjärilssommar hos mig. I vanliga fall brukar man se en och annan fladdra omkring på försommaren bland tulpaner och lite senare i kryddlandet. Denna sommar var det inte förrän buddlejorna började blomma som fjärilarna dök upp - men då äntligen kom de och förgyllde trädgården. 

Sommarens vackraste!









I år tänkte jag pröva att locka till mig fler fjärilar. Ett tips jag fått var att blanda råsocker med vatten och lite apelsinsaft och mätta en bit svamp med lösningen. På loppis fyndade jag små vågskålar som blev helt perfekta fjärilsmatskålar, upphängda i silverpäronet. Sen släpade jag dit en solstol och slog mig ner med kameran och en drink. Här skulle fotograferas fjärilar!
Det dröjde inte länge förrän jag fick fly därifrån med helt ogjort arbete. Fjärilarna fladdrade bara förbi med kurs på dahliorna medan mina skålar med omgivning fylldes av flugor och getingar. Fiasko!
En annan källa gav mig intrycket att om jag hängde upp apelsinskivor i träd och buskar så fick jag i stort sett slå mig fram bland fladdrande fjärilar. Ja, vad kan jag säga.... bzzz som alla flugor och getingar som jag återigen bjöd på fin supé. Fjärilarna höll sig bland blommorna... så nästa år ska jag plantera fler fjärilsblommor och strunta i både socker och apelsiner!


Sommarens vackraste kan ni se mer av hos Hélena Bland rosor och bladlöss.

torsdag 16 oktober 2014

Blommig fredag - höstens krigare

Höstens krigare tyckte jag var ett svårt tema. Jag gick runt i trädgården för inspiration och visst, där pågår en hel del strider nu i hösttider. 

Själv krigar jag med sork/mullvad som alltid verkar få lite extra energi såhär inför vintern. Det stora slaget står just nu i slänten där rosbuskarna undermineras och krokuslökarna puttas ovan jord. Lösningen är att jag fyller på mer jord, stampar och trampar, och slänger ner ännu fler lökar.

Ett annat krig pågår i fågelrabatten där de små bevingade kivas om talgbollarna jag börjat hänga ut. 

En lite mer delikat strid pågår mellan mig och min granne, den tyska sommarstugeägaren. Just nu håller hon på att kapa ner buskar och en del träd på sin sida om tomtgränsen vilket innebär att det blir fri sikt in till oss (och tvärtom naturligtvis). Så fort hon kapat en del studsar jag fram och planterar nytt på min sida. 
Jag har frågat om hon tänker ta ner mycket mer och fick svaret 'yes, if you like me too', varpå jag övertydligt skakade på både händer och huvud och svarade 'no please, we do like a bit of privacy'. När jag kom hem från jobbet dagen därpå var häcken bakom vår mogonsoffa borta och utsikten... ja, fri sikt in till grannens vardagsrum. Suck, vad var det hon inte förstod?!

Fula små strider allesammans, representerade av krigare utan både stolthet och värdighet, bara frosseri, hämdlystnad (?), dumhet och girighet! 

Valet föll i stället på en växt som för mig representerar en krigare i växtvärlden. Att den blev höstens krigare beror på att den just nu är som vackrast även om den har en krigares själ året om. 

Höstens krigare har rosa fluffiga blomställningar över ett gulnande bladverk med lila inslag. Mörka, fårade och taggiga stammar som tillsammans bildar ett oigenomträngligt buskage där bara småfåglar tar sig in för att njuta av de små mörkt lila bären:

Aralia .?. 

Osäkerheten beror på att den från asien härstammande A. elata, eller parkaralia på svenska, är tydligen väldigt lik den nordamerikanska taggaralian, A. spinosa. Det är den sistnämnda som i sitt hemland kallas för 'the devil's walkingstick'. 
Vad jag förstått så kallar vi här i norden bägge sorterna för djävulens promenadkäpp. Inte så konstigt om man tittar på den mycket taggiga stammen. Även bladskaften har taggar vilket gör den till en ganska så besvärlig buske om man skulle vilja gå i närkamp med den. 
Att den skjuter ett och annat rotskott har inte jag haft något problem med, men vad jag kan läsa mig till så kanske den skulle trivas bättre i en något torrare jord och där bli ett större bekymmer. I min fuktiga miljö lider aralian av svampsjukdomar som gröper ur grenarna som dör av. Det är ett vanligt problem i hela min trädgård och i skogsdungen utanför, så inget jag brukar reagera nämnvärt på. Försöker skära bort det sjuka som jag ser bara. I aralians fall så skickar den glatt ut nya grenar under det skadade området eller ett rotskott, så jag har sen jag planterade det första lilla skottet för nästan tjugo år sedan haft ett konstant buskage med djävulska promenadkäppar.  Om det sen är en amerikansk eller asiatisk käpp får jag ta reda på när lusten faller på. 





Fler krigare finner ni hos Hélena Blandrosor och bladloss.




fredag 10 oktober 2014

Blommig fredag - Sommarens projekt

Årets trädgårdsprojekt var att förvandla den halvmåneformade gräsplätten nedanför vår sittplats till en trädgårdsdamm. 
Duken och arbetskraften fick jag i julklapp av familjen så när april kom var det bara för mig att börja leda arbetet. 

starten har gått
snart klart
Starten:
Vi beslöt oss för två dammar, en liten cirkelrund längst upp och en större längre ner, och däremellan en liten bäck. Att vi bor i en stenrik trakt visste vi sen innan, och nu grävde vi upp ännu mer sten. Dessa fick utgöra dekoration runt den lilla dammen. Längs med bäcken och vid den stora dammen hämtade vi stenar från tomtgränsen, färdiga med mossa och allt. Till slut så kändes det lite som om vi begravde hela dammen i sten så när en granne undrade om vi ville ha hans gamla slipers så slog vi till direkt.


Den lilla dammen:
Egentligen ville jag ha sjösten längst upp som sen skulle 'rinna ner' i den lilla dammen, men när jag såg all gråsten vi grävde upp ur marken så ändrade jag mig. Naturligtvis skulle de utgöra en vass strandremsa med några planterade blåsvingelplantor och sedum som uppmjukning. Sjöstenen som inhandlats hamnade nere i dammen där jag inte ville riskera att något vasst tar hål på duken.



Bäcken:
Vi ville bara ha en stilla porlande bäck och gärna överväxt på sina ställen, och bara efter några månader så dök det faktiskt upp en liten ormbunksplanta mellan stenarna. Alla som kommit på besök har fått 'leta efter fågeln'. En present som jag måste säga att jag är fullständigt överförtjust i. Det tar ett tag innan man upptäcker den, så bra smälter den in bland skogsstenarna. Lite mossa på näbben så....



Stora dammen:
Nivåskillnaden är ganska stor, vilket blev ett större problem än vi föreställt oss. Eftersom jag absolut inte ville bygga upp någon mur längst ner så fick det bli en lite hastigt påkommen nödlösning. Sumpzonen hamnade utanför dammen med en kraftig kulle emellan, uppbyggd under marken av stöttor, brädvägg och sten för att hålla tillbaka vattentrycket. Ovanpå lade jag först en kokosduk där växter lättare skulle få fäste. Tyvärr sög den upp massor av vatten och tömde på gräsmattan, så till slut så ersattes den av en plastduk med bubblor, som även den ska underlätta för grönskan. Jag har prövat att sätta dit små ormbunkar och mossor men fåglarna sprätter hej vilt och lyckas rycka upp det mesta. 
Då vattennivån längst ner hamnade i markplan så fick vi också en ganska så hög kant med synlig dammduk längs den övre delen. Här lade vi en grov svart filtduk som dämpar det konstgjorda intrycket en aning och det tycks också fastna lite grönt på den. Som en test har jag lagt en bit kokosmatta på en del av kanten för att se vilken som ger bäst och snabbast resultat. Jag har grävt upp småplantor av ormbunkar och penningblad, lindat en remsa av filtduken runt deras rötter för fuktens skull, och sen kilat fast dem under slipersen. Än så länge så hänger de flesta kvar både på filten och kokosmattan.



I sumpzonen ligger dammduken inkilad mellan torvblocken och slutar ungefär halvvägs upp på blocken. Tyvärr märkte vi att de inre, ständigt blöta torvblocken läckte över vatten till de yttre och slutligen till marken utanför. Ett tag var det en riktig gyttjepöl där. Lösningen blev att vi rev upp torvblocken igen och lade en smal dukremsa omelott med den gamla duken och lät den sticka upp ovanför torvblockskanten. Ingen vacker syn om man tittar närmare men även här hoppas jag på döljande tillväxt. Efter skyfallen i somras så märkte vi att inte ens detta räckte för att undvika gyttjepölen. Utanför min lilla irisplantering fick jag gräva ner ytterligare en remsa av dammduken - sumpzon nr 2!


När det var dags för min födelsedag överraskade mannen mig med en rökmaskin. Något jag var lite skeptisk till i början, men ändrade mig snabbt. Tänk er en skön sommarkväll, sittandes i någon av stolarna  med något gott att dricka, trevligt sällskap, skogens ljud i bakgrunden och dimman som rullar runt över vattenytan. Jag ville aldrig gå in!

Dammrabatten:
Jag klarar inte av att lämna en så stor gräsyta orörd, så en liten plantering fick det ju bli. När jag såg hur en del stenar var lite rödaktiga så beslöt jag att flytta hit några alunrot och dessutom min stora älskade rödblommande ormrot. En tur till plantskolan resulterade i lite kompletteringsväxter som ljusrosa astilbe, grå hosta, alunrot, regnbågsbräken och rödblommande miscanthusgräs. En liten japansk lönn fick följa med på köpet. Sen snubblade jag över ett rödblommande humleblomster och en liten tiarella till halva priset. De fick också tränga sig ner...


... det är redan en aning trångt.


Små detaljer som tillkommit på vägen är en stig av tryckta fyrkantsstolpar och tegelkross, en 'brygga' där vi kan gömma lådan som skyddar de elektriska komponenterna och en stolpe med ett loppisfyndat lampskelett - komplett med ankare och allt. Att ellådans handtag är illande orange döljs hjälpligt av ett annat loppisfynd, ett spisgaller med en liten bild som får mig att börja nynna på 'Borgmästar Munthe han red på sin Brunte'.


Nu hoppas vi att våra dammkanter håller, att duken inte fryser sönder och att stenarna inte rullar iväg - för hur roligt det än var att hålla på med detta projekt så känner jag verkligen inte för att göra om det, och jag tror inte heller jag får en till 'arbete utförs på dammen' i julklapp. 

Fler projekt hittar ni hos Hélena Blandrosor och bladlöss.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...