lördag 30 juli 2011

Helt otippad trädgårdsupplevelse!

Ett besök på fängelseön Alcatraz utanför San Francisco.


Jag har tidigare besökt ön, men det var så länge sen som 1989 så när vi nu landsteg var jag beredd på att återse den rätt så dystra plats jag mindes från den rundturen. 
På väg uppför backen fick jag så, lite förvånad, se en 'Gardens'-skylt och lämnade familjen och den guidade turen och fick mig på det viset en helt otippad, otroligt fantastisk trädgårdsupplevelse.

Lite historisk bakgrund

I mitten av1800-talet dyker de första bofasta upp på Alcatraz då det upprättas ett militärt fort, som efter bara några år börjar användas som fängelse. För att göra den karga ön mer bebolig importeras jord från närbelägna öar och så småningom börjar trädgårdsanläggandet ta fart.
1920 startas ett projekt med syfte att försköna ön och fångarna planterar hundratals träd, buskar och sår mängder av fröer.
1934 övergår Alcatraz till att bli ett federalt fängelse och föreståndarens sekreterare, en man vid namn Reichel, börjar intressera sig för de gamla trädgårdarna. Han får föreståndarens tillåtelse att låta en del fångar arbeta i trädgårdarna och en rad nya trädgårdar anläggs längs med den västra sidan under uppsikt från vakttornet. 
1963 stängs fängelset Alcatraz och trädgårdarna överges. Under en period av 40 år tillåts naturen sköta sig själv och ömtåligare växter försvinner medan övriga sprider sig över ön. Murar, räcken och stigar försvinner under grönskan, och så småningom glömmer man nästan bort att trädgårdar en gång var en viktig del av den ökända fängelseön Alcatraz.
2003 påbörjas ett samarbete mellan the Garden Conservancy, Golden Gate National Parks Conservancy, och National Park Service för att restaurera trädgårdarna och idag arbetar the Garden Conservancy’s anställda tillsammans med frivilliga för att bevara de historiska trädgårdarna.

Officers' Row

I slutet av 1800-talet byggdes här hus till kommendanten och hans officerare. 1941 revs två av husen och det anlades trädgårdar i ruinerna. 




Stora fuchsior i full blom var ett dominerande inslag under
vårt besök.


Persian carpet

Som en del av försköningsarbetet under 1920-talet och för att förhindra erosion planterades Drosanthemum floribundum över hela denna sluttning.




 





Går man igenom fängelset med alla de små dystra cellerna, över den platta och blåsiga rastgården, genom en liten dörr i slutet av den fula muren och nerför en trappa så står man inför en fantastisk utsikt över bukten.


 

West Side Gardens

Detta område kallas West Side Gardens och var den enda av trädgårdarna som de flesta fångarna såg. Längs med denna inhägnade och hårdbevakade väg gick de varje dag på väg till arbetet i industribyggnaderna. En fånge vid namn Elliot Michener (dömd för förfalskning) beskrivs i broschyrerna som en av dem som utförde arbetet med att anlägga trädgårdarna och citeras:
"The hillside provided a refuge from disturbances of the prison, the work a release, and it became an obsession. This one thing I would do well." 

Ni förstår att jag tappade hakan när jag helt plötsligt stod framför denna plantering...



...och den bara fortsatte och fortsatte...






...och fortsatte...för att sluta under ett stort träd:

...en Metrosideros excelsa, maorimyrten (eller New Zealand Christmas Tree) som stod i full blom längs med fängelsemuren.
(Ok, smudge stick och diffuse glow
 har använts - för rynkornas skull.)
Enligt den mötande familjen såg jag opassande glad, om än något vindpinad, ut i skuggan av det dystra fängelset men jag blev otroligt fascinerad och berörd av denna trädgård, anlagd på en så ogästvänlig plats av män med, förmodar jag, en ofta våldsam bakgrund.

Men det sägs ju att skönheten finns inom oss alla och jag hoppas att jag kan förmedla lite av skönheten och den känsla av livsglädje under ganska så vidriga förhållande, som jag upplevde där.

Mer info finns att finna på
http://www.alcatrazgardens.org/index.php


fredag 29 juli 2011

12 snabba från semestern

Äventyret är över och vi är mer än nöjda.

Resan började i Los Angeles där de blåblommande jackarandaträden stod i full blom överallt.
Längs med strandpromenaden i Venice Beach gick vi förbi denna plantering med vad som såg ut som skavfräken och penningblad som växte bland de grova stockarna. Hur snyggt som helst tycker jag.
Däremot hade jag förväntad mig mer fantasi längs med den lyxiga Rodeo Drive. En kottepalm med lite fetbladsväxter under är väl inte speciellt exklusivt, eller?




Hos oss är uppdelningen så att K kör bilen och jag är kartläsare på semestrarna. Något som kan leda till häftiga ordväxlingar ibland eftersom det är helt omöjligt att få K att stanna på studs för att jag ska kunna titta närmare på vackra planteringar, växter eller spännande trädgårdsbutiker.
Föreslår jag ett sådant stopp lite hastigt och lustigt händer ofta något av följande:

A. en plötslig rusningstrafik uppstår bakom oss, där förarna bara längtar efter att få köra in i långsamma turisters bagageutrymme.
B. högerfilen förvandlas till en helt oskyltad buss/taxizon.
C. jag blir upplyst om att vi har passerat 'parkering förbjudet'-skyltar innan, precis när jag tittade åt ett annat håll.

Naturligtvis är det omöjligt att göra U-svängar och liknande.

Efter ett antal semestrar har jag lärt mig läxan och sitter alltid beredd med kameran. Resultatet är att många av mina semesterbilder är tagna genom bilrutan och ofta är både skakiga och suddiga.

Fartbilder från Beverly Hills:
Agapanthus i massor längs med gatorna. (jag undrar lite hur det ser ut när de är överblommade) och en riktigt mysig park där jag gärna hade strosat under palmerna.


En affär längs Santa Monica Boulevard som såg väldigt spännande ut med formklippta figurer och buskar och träd som inte syns på bilden. Här var det nära att jag tog över ratten men för en gång skull hade K rätt, det var i värsta rusningstrafiken vi var ute och rullade.

Vroom, så var vi förbi den!

Efter Los Angeles fortsatte vi upp till San Francisco och sen vidare mot Las Vegas.



Många varningsskyltar längs vägen men det enda vilda som fångades på bild var en liten ödla som satt uppflugen i en buske i Death Valley...

 

... en utav världens lägsta, och varmaste platser (det var en riktig höjdare att besöka i mitten av juli!). Vi vacklade runt i omväxlande sand och salt, och drack nog 3 liter vatten var på  någon timme.


Nästa ställe var dock en riktigt äkta höjdare. Ja då menar jag inte Las Vegas som var lite för extremt för mig utan Grand Canyon.... och detta trots min höjdrädsla som innebar att jag klamrade mig fast vid räcket och vägrade gå ner på någon som helst stig som ledde till ännu vackrare utsikter.
Denna vy räckte mer än väl åt mig!




måndag 11 juli 2011

Precis som det ska va´

Slappar lite, städar lite, njuter av det långsamma tempot och att det inte finns ett enda 'måste'.
Ja, det skulle väl vara att ta sig till biblioteket och låna lite fler böcker.


Semestern har alltså börjat.



Dagen tillbringas med att flisa grenar i lövsalen och röja upp lite bland buskarna där nere.


Där växer ett stort körsbärsträd vars bär vi aldrig hinner smaka, ett gråpäronträd som aldrig burit frukt, en frösådd blodhassel, kaukasisk vingnöt (Pteryocaria fraxinifolia), djävulens spatserkäpp (Aralia elata) och ginnalalönn (Acer ginnala) - för att nämna några av träden.
Mellanskiktet består av bland annat av narrbuske (Decaisnea fargesii), gulbrokig kornell, guldazalea, konvaljbuske (Clethra alnifolia), gullprakttry (Weigela middendorffiana), några bergsbambu och en nyplanterad pors (Myrica gale).

Men platsen domineras ändå av olika funkior. En del har stått där i över 15 år och jag har för länge sen glömt namnen på dem, om jag nu någon gång känt till det.
  


Primula elatior 'Francesca' och en engelsk vallmo tillhör de få som tappert blommar i skuggan. Förra året dök det, helt spontant, upp en blå riddarsporre och den har nu fått sällskap av en nyplanterad Clematis 'Blue Angel'

    




Lite senare, när K skickar ut mig efter grönsaker till middagen passar jag på att slå mig ner en stund på en av mina otroligt bekväma loppisstolar med en liten aperitif, och plötsligt, medan jag sitter där och låter tankarna fladdra fritt slår det mig hur otroligt härligt livet är, just här och nu.

Det är precis som det ska vara på semesterns första dag....


Utsikt från favoritstolen:  slänten med lavendelgången högst upp och kryddgården nedanför.
   


...och i morgon börjar det stora semesteräventyret.

Vi ses

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...