Lottas Lund

Slutet av januari och våra skymningslampor är tända dygnet runt. Lite dystert med andra ord men jag har en ledig dag och tvätt och moppa golv står på agendan. Jag ska bara ta en tur i trädgården och titta på snödropparna. De lyser som små vita fläckar överallt. Tyvärr är det inte bara snödroppar som lyser vitt i rabatterna. Alla etiketter som sticker upp är fruktansvärt fult och ärligt talat inte helt nödvändiga.  Jag beslutar mig för att plastsanera trädgården och lägger alla etiketterna i en låda med fack där varje rabatt får ett eget fack. De enda etiketter jag vill ha kvar är namnetiketter för t.ex klematis eller som på bilden, rhododendron, och här testar jag en zinketikett med en vatten- och UV-säker penna.  När jag krafsar runt efter etiketterna ser jag mängder av små snigelbarn. Jag upptäcker en hel snigelbarnkammare vid mina frösådda trädgårdsnejlikor. De ska blomma för första gången i år men nu är de halvt uppätna och plötsligt är jag i full gång med att lyfta bor

Under ett besök i en privatträdgård fick jag för första gången syn på Valdemar. Det var kärlek vid första ögonkastet och något år senare fick jag en egen Valdemar-planta i födelsedagspresent. Året därefter blommade den i rött och plantskoleägaren körde själv från Helsingborg och bytte ut den till den äkta varan. Då kändes det verkligen att detta var inte vilken ros som helst. Den första bilden jag har är från 2003 där jag som synes helt optimistiskt planterat min lilla Valdemar vid en billig, ranglig båge. Nästa bild är från 2017 och bågen är ersatt med trästolpar och armeringsnät och Valdemar har gett sig ut på drift. Han klättrar i den mörkbladig häggen bakom bågen och sträcker sig åt höger mot ormhasseln. Går man ner i trädgården så kan man inte undgå att se Valdemar. Fem meter långa rankor sträcker sig åt söder upp och genom ormhasseln och man ser viljan att kämpa sig vidare. Han är kapad och beskuren ett antal gånger men kommer tillbaka lika starkt igen om inte star

En del blommor har en baksida som verkligen är värd att uppmärksamma. Clematis 'Carmencita' hänger nere i ormbunkshörnet och är väldigt vacker med sina röda blommor som fladdrar över gången. Men om man går förbi och vänder sig om så blir den nästan ännu vackrare ..... och tyvärr inget jag lyckats fånga på bild märker jag.  Blommans baksida är vitrandig och skimrar lite extra festligt i motljuset - och av någon anledning får jag plötsligt lust att åka till Köpenhamn och gå på Tivoli. Fler vändningar hittar ni hos Trädgårdsfägring . Ha en fin helg! Lotta