Lottas Lund

Jaha, då var det dags igen. Nyårstulpanerna är inköpta, räkorna ligger för tining och champagnen på kylning. Det är läge att pausa med en tillbakablick på året. Januari och februari bjuder på fantastiska gula färgklickar i form av trollhassel och krokus. Ännu mer färg blir det i mars då kejsarkronorna reser sig över gullvivor, lungört och sockblommor, allt medan blodhasselns unga rödlila blad matchar fint ovanifrån. Underbart! I april och maj förundras jag över två buskar som hamnat på precis rätt ställe. Trollhasseln 'Diane' möter upp vid entrégången och får nästan alla att stanna till en stund. En gulblommande rhododendron bredvid dammstolarna visar upp sina blommor för första gången...  och jag är inte besviken.    I juni månad börjar en mörk krollilja blomma nere i lövsalen. I rätt ljus blir det helt magiskt! Jag hoppas verkligen att den klarar av den tunga, blöta leran och återkommer nästa sommar.   I juli börjar semestern och det syns vad vi inte hun

Sen vi flyttade hit har vi försökt rädda våra växter från älgar (stängsel), rådjur (hopplöst men stängsel har hjälp), mullvad (fällor), sork (suck!) och vattensork (katter), sniglar (sax och lite gift), svampsjukdomar (lärt oss leva med) och domherrar. Det känns som en evig rad av fiender så när vi fick vårt första besök av vildsvin så gick luften ur mig....  helt hopplöst läge! Nu har det gått några veckor, svinen har inte varit tillbaka än och jag börjar känna ett svagt hopp - tillräckligt för att kunna gå ut i trädgården och njuta av kejsarolvonets vackra blomning.  Domherrarna samlas i flockar i mitt Accolade-körsbär och plockar av knopparna. Jag har fortfarande inte fattat varför eftersom marken undertill är täckt av till synes hela knoppar. Jävlas de bara? Ett tips för att hålla vildsvinen väck var att undvika att mata fåglarna.... vilket är det enda sättet att locka domherrarna från körsbärsträdet. Pest eller kolera? Krigaren i mig vaknade och valet blev faktiskt