Lottas Lund

Vi har haft en lång arbetshelg i trädgården med häckplantering. Det var en härlig känsla att till slut få packa ihop spadar, krattor och vattenslangar och bara få gå runt och njuta av novemberträdgården. Även Svante tyckte det var skönt att vi slutade jobba med häcken och ägnade oss åt honom. Mer vackert i november kan ni hitta hos Trädgårdsfägring. Lotta

Det osannolika hände i helgen. Snö föll, lade sig vackert över den höstfärgade trädgården .... och jag var ledig och hemma! Innan solen bröt igenom och smälte bort det tunna täcket så passade Svante och jag på att ta en promenad i sagornas värld.   Lotta

Allt hänger på placeringen. Kranskornellen har stått länge trädgården men det var först för några år sedan som jag läste i en tidning att den skulle ha fantastiska höstfärger. Jag har inte haft en tanke på löven förrän de legat på marken men då skimrar de vackert i lila, rött och lite silver. För att få se de vackra färgerna på trädet måste man se förbi en hel del andra träd som den stackars kornellen står inklämd mellan. Dålig planering av mig vid planteringen men då hade jag inte en tanke på höstfärger. Lika dåligt placerad är körsbärsbenveden... om man är ute efter den röda höstfärgen. I skuggan från himalayabjörken och en stor ädelcypress så blir min nästan kritvit.. och jag är faktiskt överförtjust. Tysklönnen Simon Louis Freres har mycket vackra vitbrokiga blad som skimrar på gränsen till den mörka lövsalen. Så glad jag blev när en fågelsådd clematis började blomma i närheten. Perfect match i höstmörkret! Bredvid tysklönnen står en utav trädgårdens tre ullung-...

Matlagning tillhör inte mina passioner men denna årstiden är det ett rent nöje att röra i grytorna med en katsura utanför fönstret. Det får gärna vara en någorlunda varm och solig höstdag så jag kan ha fönstret på glänt och låta doften från de fallna löven smyga in. Det doftar kakbak! Lite längre bort men fortfarande inom synhåll från köksfönstret har jag planterat en aronia. Lika fantastiska höstfärger och ett underbart sällskap till glaspärlebusken. Den senare kommer bara att bli vackrare och vackrare ju längre hösten lider. En stor favorit! Jag har hittat till  Trädgårdsfägring  där man hittar länkar till trädgårdsbloggar, med eller utan tema. Det är så roligt att hitta inspiration, kunskap och fantastiska bilder om sin passion samlat på ett och samma ställe. Som ett stort blommigt smörgåsbord! Lotta

Det är inte ofta vi har dimma här i 'skogen' så när jag vaknade tidigt en morgon och såg ett lätt morgondis över trädgården så var jag bara tvungen att ta kameran och gå ut. Temperaturen låg strax över 0 grader och allt var grått, fuktigt och tyst - en riktig novembermorgon. Så plötsligt bryter solen igenom, träffar den lilla kopparlönnen som står på tillväxt vid dammkanten och sprider ett gyllene ljus över alla gula höstlöven runt omkring. Flyttfåglar trumpetar över huvudet, mössen prasslar i löven och spindeltrådar glittrar överallt. På avstånd skäller en hund eller kanske ett rådjur och vår nya lilla katt Svante jagar runt fylld av energi. Själv står jag med min kaffekopp i solstrålen och ångrar att jag redan burit in alla trädgårdsstolar.  Ingen bild som jag tar kan någonsin förmedla den där plötsliga känslan av absolut frid som kan slå till  en tidig novembermorgon men man måste försöka.... Fler månadsbilder hittar du på Bland rosor och bladlöss.

När taggaralians blommor trillar till marken så rusar jag alltid dit och plockar höstens sista bukett. Oftast hamnar de i en låg järngryta vid entrén och om frosten lägger sig på dem så blir det en helt sagolik effekt. I år fick de följa med in, tillsammans med några av trädgårdens sista blommor och det blev en riktigt romantisk bukett.

Just nu i trädgården är det höstplantering som gäller. När butikerna är fyllda med lökar och växter till reapriser så blir det lätt några spontanköp. Jag misstänker att jag inte är ensam om att gräva planteringshål till ett gäng lökar bara för att upptäcka att jag redan satte lökar där för någon månad sen. Det är så det uppstår spännande kombinationer till våren! Det finns fortfarande några växter som envist blommar vidare. Blodormroten 'Blackfield' vilar sig mot hjärtastern 'Little Carlow'. Bägge är fyndköp från förra hösten och bägge har tagit för sig rejält. Jag gillar dem skarpt!  En och annan näva och det underbara slingerhjärtat håller sig också fina i den milda hösten. Slingerhjärtat är en frösådd planta med rätt många år på nacken nu och de första åren stod den i kruka som jag släpade in i växthuset varje höst. De senaste åren har den fått vara ute året om med lite extra löv över sig och trivs ypperligt med detta arrangemang.  Höstkrukan v...

Katsuran, Cercidiphyllum japonicum, slänger nu sina blad på marken och fyller omgivningen med doften av pepparkaka. Jag planterade ett av mina träd för många år sedan och såg framför mig hur jag varje höst rullade runt i drivor av kakdoftande blad. Så mycket rullande vet jag inte om det blivit men varje dag kramar jag en näve blad och ser fram emot julbaket. Trädet är ganska gammalt. Det stod vid mitt föräldrahem först, stort och ståtligt, men kapades ner och flyttades hit när huset såldes. En chansning som gick hem då det tog sig fint och är numera återigen ett stort flerstammigt träd. Genom åren har jag stammat upp det för att kunna få plats med både entrégång och altan under det, och på senare år har en klätterhortensia hittat fram till stammen och börjat klättra. Mitt andra träd står mer skyddat och behåller sina blad två, tre veckor längre. Det var ett spontanköp på rea och trots att jag egentligen inte har plats för en katsura till så grävdes den ner i backen, och än har ...

De senaste dagarnas hårda vindar har slitit loss de flesta löven från grenarna och de bildar nu en otroligt fin matta på marken. Snart ska de räfsas in i rabatterna men inte idag. Idag har ljusslingor inför advent placerats ut. I väldigt god tid, men man har ju stått några gånger i isande kyla och försökt fästa de trassliga slingorna timmar innan glöggen ska serveras.... inte roligt! Desto roligare idag när Sune hjälpte till och trasslade i sladdarna eller låg i bakhåll bakom mangolden. Man kan ju tycka att denna distinkta herre som ska fylla 70 skulle ha vett att uppföra sig, men nejdå, krypa runt i buskarna och attackera förbipasserande som en annan ligist! Kanske ska man skylla på halloween. Detta fenomen tycks ju locka fram en del dumma sidor hos några individer! Hade Sune fått på sig en lockig peruk och lösnäsa hade till och med han lyckats skrämma någon.