Lottas Lund

Egentligen skulle detta till återvinningscentralen. Några träställningar som varit emballage åt något ömtåligt, nätduk av sisal som jag gjorde ett misslyckat försök att dölja dammkanten med och hönsnät som legat nergrävt för att hejda sorkar. Nu blev det återvunnet på annat sätt - som insektshotell tillsammans med gamla vedklabbar, kottar och grenar från trädgårdens städning. Ett hafsbygge påstår K men jag tror inte eventuella besökare bryr sig ... och själv bryr jag mig mer om magnolian som blommar just nu. 

Det finns de som, innan de åker till skroten, tippen, återvinningscentralen eller vad de nu kallar det, ringer till oss. Några tycker kanske det låter lite fattigt och pinsamt: 'vill ni verkligen ha andras skräp??' - men jag tycker det är väldigt bra. När vi var yngre var vi glada för varje insparad slant, senare började vi tänka mer i miljö och återvinning och nu tycker jag dessutom att det är roligt när saker har en plats eller person förknippad med sig. Således får t.ex. plattgångarna mig att tänka på svägerskan och hennes familj, stenrundeln har grannen bidragit med, en god vän skänkte slipersen och den lilla parkbänken stod tidigare under svärmors gran. Nu kan jag tacka chefen för det nya växthusskåpet. -Tack chefen, jag är mycket nöjd och alla krukorna fick plats. Den ena luckan fick jag offra för att kunna komma åt hyllorna men den tänker jag måla med griffelfärg på baksidan och hänga upp som kom-ihåg-tavla. Metallhyll...