Lottas Lund

Jag vet inte riktigt när trädgården gick från att ha gräsytor med rabatter till att ha rabatter och buskage med gräsgångar men det var ett tag sedan. För att fylla rabatterna utan att behöva rensa hela sommaren lång så måste jag tolerera att en del perenner blir lite för aggressiva, rentav ogräs. Jag accepterar spridning av bl.a. aklejor, blära, engelsk vallmo, diverse nävor, hässleklocka, frossört och ormbunkar. Med jämna mellanrum gör jag en rejäl insats och gräver bort en eller flera av ovanstående. På så vis får jag lite ytor för nya planteringar och ogräset får starta om från början. Överfullt eller barmark... det är lika tråkigt vilket som men vissa år infaller en viss balans och det ser riktigt lagom ut. I år är ett sådant år och jag går bara runt och njuter av alla vildingar i full blom. Snart nog blir det klippning och grävning för låter jag alla dessa sprida sig ohämmat så blir 2020 ett ryggknäckarår! En annan prioritering jag fått över vad som får s...

Den lilla vitluvan, Mitella diphylla , har jag haft med flera gånger i mina inlägg. En helt fantastisk liten perenn som kommer från en frösådd 2012 och blommar snällt och fint varje år. Blomman glittrar fint i halvskuggan och är fantastisk i närbild. Växten verkar inte ta för sig speciellt mycket utan håller sig snällt på sin plats. Tyvärr så är sniglarna ganska förtjusta i bladen så den blir allt glesare ju längre sommaren lider. En perenn med en blomma i nästan samma storlek och väl så fin i närbild är anagrambräckans, Tellima grandiflora . Men där tror jag likheterna tar stopp. Anagrambräckan dyker upp lite överallt i min trädgård och blir ibland lite väl dominant. På plussidan får nämnas att den håller sig lite avvaktande i skuggan, den är lätt att rycka upp där den inte är önskvärd och att jag aldrig sett ett enda snigelskadat blad. Just denna plantering är från den ganska nygrävda rabatten vid hasselslänten. Så småningom ska här grävas en liten damm och diverse rör ska n...

Våren är här för att stanna och det är full fart i trädgården. För några dagar sedan såg vi denna ekorre som for som en skottspole in och ut i uggleholken. Uggleholk förresten... det kan man ju fråga sig.  Det var så att jag tjatat lite på K att han skulle bygga mig en uggleholk, något som han inte var särskilt pigg på. Så gick han på loppis för att leta gamla motordelar och snubblade över denna holk. Säljaren var osäker på vem som skulle bo i den men trodde nog att den dög åt en uggla, så glad i hågen kom K hem och spikade upp den i boken. Några månader senare hade vi besök som fick syn på holken och utbrast:  "Men... är inte det en sjöfågelholk?" Nåja, ekorren for alltså ut och in i holken och proppade den full med kvistar och mossa. Sen såg vi inte till henne under några dagar och jag trodde hon övergett den. Men i morse fick jag syn på detta: två små huvuden som sticker ut. Hon kan väl omöjligt ha fött upp dem på dessa dagar. Kan de vara flyttade från en annan b...