Inlägg

Fembladig akebia (eller chokladvin?)

Bild
Akebia quinata, fembladig akebia, är en fantastisk klättrare som tagit lång tid på sig att börja blomma men för tredje året i rad glädjer den mig med sina fantastiska blommor. Det ända tråkiga med plantan är det svenska namnet. På engelska kallas den 'chokladvin' vilket låter mycket bättre, eller hur?
Akebian räknas som känslig (zon 2) men där den trivs blir den väldigt omfångsrik med rankor upp till 5-6 meter. Här får jag hela tiden ta bort rankor som kommer från basen och kilar iväg längs marken. Det var en utav växterna som fick lite frostskador vid de senaste veckornas köldknäpp. Tack och lov klarade sig både stora och små blomknoppar och endast skottspetsarna svartnade.
Akebian är sambyggare med små hanblommorna i klasar och stora ensamma honblommor på samma individ. Frukterna är tydligen spektakulära. De ska se ut som små gurkor och ha en smak av melon, men uppgifterna går isär om det går att få frukter med endast en planta. Enligt de källor som jag anser säkra så krävs …

Härdiga härliga små blad

Bild
Vintern kom tillbaka en sväng även här i Skåne med snöflingor och minusgrader. Jag var lite orolig för alla små nyutslagna blad och speciellt då de små tunna lönnbladen, men överlag har 3 minusgrader inte ställt till någon större skada. 
Jag har nu promenerat runt och följt bladutspånget på nära håll vilket är en utav trädgårdens allra vackraste perioder. Har man många träd och buskar så varar den dessutom väldigt länge.

I går körde vi längs vägar i lite sydligare land och passerade långa häckar med syrener i full blom. Jag insåg då att oavsett kyligare temperaturer så närmar sig försommaren med stormsteg och det är hög tid att kliva ur gungstolen och börja trädgårdera på allvar. Ha en härlig vecka!

Växterna på mina bilder är : Acer 'Orange dream', Acer 'Tsuma beni', Acer atropurpureum, Acer 'Katsura', Acer  'Deshojo', Clethra alnifolia, Acer 'Simon louis frères, Physocarpus 'Amber jubilee', Pyrus salcicifolia, Acer dissectum 'Garnet'…

Fler rosa träd!

Bild
Jag är nu omgiven av ytterligare rosa fluff där jag sitter i mitt lilla hus. På södersidan har blodhäggen, Prunus padus 'Colorata', slagit ut sina blommor och tillför därmed en extra dimension till våramplarna. Blodhäggen är en riktig hatkärlek. Under uppväxten hängde larvtyngda grenar in över altanen som vi, dumt nog, planterat trädet bredvid, och jag tillbringade mycket tid med en sekatör för att klippa väck ansamlingarna. Så fort det gick så stammade vi upp den så grenverket nådde över altantaket och därefter har det varit lugnt på larvfronten. Nu är det värsta alla rotskott och sekatören är utbytt mot en liten yxa som jag hackar loss med i marken. Men fåglarna älskar blodhäggen och både vår och höst är det ett riktigt vackert träd så det får stå kvar.
På norrsidan står impulsköpet Prunus serrulta 'Kanzan'. 50:- stod det i rött på prislappen på plantskolan. Ett stort fint träd som ingen annan ville ha i november månad: klart jag var tvungen att prova. (Jag minns for…

Blommande träd

Bild
Nu börjar träden blomma för fullt. Bland de första att slå ut är prydnadskörsbäret 'Accolade' som står planterat precis bredvid den södra altanen. Vid planteringstillfället grävde jag ner det ca 4 meter från huset men efter tillbyggnad så hamnade det betydligt närmare husväggen. Inget att rekommendera när det gäller hur grenarna skrapar mot fasaden eller hur rötterna har lyft stengångens plattor, men starkt rekommenderat vad gäller utsikten från altanen.  Jag har också läst expertutlåtande att den faluröda husfärgen är helt fel tillsammans med det fluffiga rosa. Någon skrev att hen fick till och med måla om huset eller såga ner trädet (jag minns inte vilket) efter den kväljande upplevelsen. Jag är glad att jag inte har sådana hämningar!
Ett annat träd jag fått veta står fel är Magnolia kobus nere vid rhododendronrabatten. För mörkt och för trångt tydligen. Det är säkert sant att trädet utvecklats bättre och fått fler blommor på en annan plats, men jag älskar de stora vita fjä…

Årets spänning!

Bild
Det finns några varje år!
De man inte känner igen.... de man glömt... de som fåglarna planterat.... de man väntat lääänge på....

En frösådd av Trillium chloropetalum somjag trott gått förlorad. Troligen från 2015. I år dyker det upp två (!) blommande plantor. En i rabatten precis bredvid en sten och en ute i trädgårdsgången  och jag är överlycklig! Mina trädgårdskollegor, sork- och mullvadarna, har kanske möblerat om lite.
Den andra är en frösådd pion som jag haft full koll på i många, långa år. Den och en kompis sattes i rabatten bredvid den väldigt unga ullungrönnen och växte sedan i dess allt djupare skugga. För några år sedan dog kompisen och jag förbarmade mig över den kvarvarande plantan och flyttade ut den till en luftigare plats. Nu har den en blomknopp. Vad jag minns så har jag sått buskpioner, men även namnsorter av andra sorters pioner samt svavelpioner. Har denna vissnat ner under vintrarna? Jag måste erkänna att jag har ingen aning. Den står där den står och i år får jag …

Man kan väl ändra sig...

Bild
Kombinationen gult & rött har aldrig tilltalat mig men plötsligt finner jag att den dyker upp mer och mer i trädgården. Sen länge har vi den helt underbara Corylopsis pauciflora blommande mot vår röda husfasad. Den busken är en riktig pärla! Zonangiven till en 3:a inom parantes men är man en zonknäckare och snubblar över en planta tycker jag man ska slå till direkt. När blomknopparna på vår buske precis började slå ut så kom det några frostnätter med 6 minusgrader och jag trodde denna säsongen var förstörd, men den tog inte någon som helst skada utan vräker nu fram sina blommor på bar kvist i mängder. Framför den står en Skimmia japonica med minst 10 skadefria år på nacken så kanske även den kan vara något för zonknäckaren. Penséer är ju alltid ett säkert kort och jag brukar fastna för de orange och vinröda sorterna av minipenséer. I år förvånade jag mig själv med att inhandla röd/gula och fylla 3 amplar med dem. I ärlighetens namn blev det några ljusblå också för himalajabjörken…

Vårvyer

Bild
Jag slutade lite tidigare i veckan och kom hem då regnet fortfarande hängde i mörka moln på himlen. Under dessa förhållanden är ljuset fantastiskt och växternas färger får extra lyskraft så det fick bli en snabb runda med kameran innan himlen öppnade sig. 



Nu väntar vi bara på att ljuset återkommer på allvar så pastell/karamell-tiden kan börja.

Ha en fantastisk vecka!

Lotta