Helt otippad trädgårdsupplevelse!

Ett besök på fängelseön Alcatraz utanför San Francisco.

Jag har tidigare besökt ön, men det var så länge sen som 1989 så när vi nu landsteg var jag beredd på att återse den rätt så dystra plats jag mindes från den rundturen. 

På väg uppför backen fick jag så, lite förvånad, se en 'Gardens'-skylt och lämnade familjen och den guidade turen och fick mig på det viset en helt otippad, otroligt fantastisk trädgårdsupplevelse.

Lite historisk bakgrund

I mitten av1800-talet dyker de första bofasta upp på Alcatraz då det upprättas ett militärt fort, som efter bara några år börjar användas som fängelse. För att göra den karga ön mer bebolig importeras jord från närbelägna öar och så småningom börjar trädgårdsanläggandet ta fart.

1920 startas ett projekt med syfte att försköna ön och fångarna planterar hundratals träd, buskar och sår mängder av fröer.

1934 övergår Alcatraz till att bli ett federalt fängelse och föreståndarens sekreterare, en man vid namn Reichel, börjar intressera sig för de gamla trädgårdarna. Han får föreståndarens tillåtelse att låta en del fångar arbeta i trädgårdarna och en rad nya trädgårdar anläggs längs med den västra sidan under uppsikt från vakttornet. 

1963 stängs fängelset Alcatraz och trädgårdarna överges. Under en period av 40 år tillåts naturen sköta sig själv och ömtåligare växter försvinner medan övriga sprider sig över ön. Murar, räcken och stigar försvinner under grönskan, och så småningom glömmer man nästan bort att trädgårdar en gång var en viktig del av den ökända fängelseön Alcatraz.

2003 påbörjas ett samarbete mellan the Garden Conservancy, Golden Gate National Parks Conservancy, och National Park Service för att restaurera trädgårdarna och idag arbetar the Garden Conservancy’s anställda tillsammans med frivilliga för att bevara de historiska trädgårdarna.

Officers' Row

I slutet av 1800-talet byggdes här hus till kommendanten och hans officerare. 1941 revs två av husen och det anlades trädgårdar i ruinerna. 

Stora fuchsior i full blom var ett dominerande inslag under
vårt besök.

Persian carpet

Som en del av försköningsarbetet under 1920-talet och för att förhindra erosion planterades Drosanthemum floribundum över hela denna sluttning.




 





Går man igenom fängelset med alla de små dystra cellerna, över den platta och blåsiga rastgården, genom en liten dörr i slutet av den fula muren och nerför en trappa så står man inför en fantastisk utsikt över bukten.


 

West Side Gardens

Detta område kallas West Side Gardens och var den enda av trädgårdarna som de flesta fångarna såg. Längs med denna inhägnade och hårdbevakade väg gick de varje dag på väg till arbetet i industribyggnaderna. En fånge vid namn Elliot Michener (dömd för förfalskning) beskrivs i broschyrerna som en av dem som utförde arbetet med att anlägga trädgårdarna och citeras:

"The hillside provided a refuge from disturbances of the prison, the work a release, and it became an obsession. This one thing I would do well." 

Ni förstår att jag tappade hakan när jag helt plötsligt stod framför denna plantering...

...och den bara fortsatte och fortsatte...

...och fortsatte...för att sluta under ett stort träd:

...en Metrosideros excelsa, maorimyrten (eller New Zealand Christmas Tree) som stod i full blom längs med fängelsemuren.

(Ok, smudge stick och diffuse glow
 har använts - för rynkornas skull.)

Enligt den mötande familjen såg jag opassande glad, om än något vindpinad, ut i skuggan av det dystra fängelset men jag blev otroligt fascinerad och berörd av denna trädgård, anlagd på en så ogästvänlig plats av män med, förmodar jag, en ofta våldsam bakgrund.

Men det sägs ju att skönheten finns inom oss alla och jag hoppas att jag kan förmedla lite av skönheten och den känsla av livsglädje under ganska så vidriga förhållande, som jag upplevde där.

Mer info finns att finna på
http://www.alcatrazgardens.org/index.php