Lottas Lund

Våren har varit här! En hel dag har jag tillbringat i trädgården med att röja efter vinterns härjningar. Många knäckta grenar och svarta buskar men inte alls så farligt som jag trodde. Min raritetsrabatt som jag fick gräva om helt och hållet i höstas p.g.a. sorkinvasion är jag mest orolig över. Bilden från i höstas togs efter omgrävningen. Några av de större buskarna och trädet till höger (Cornus alternifolia) fick stå kvar, resten togs upp, jordslogs medan jorden grävdes om och förbättrades och sen ner igen. Där blåsippan stod var bara ett hål och mitt älskade hakonegräs hade rötterna i stort sett ovan jord, men tack och lov står de små träden stadigt i marken. Dessutom såg K. en räv en morgon så nu har vi bekämpning på bred front. Roligare är det i den 'lila rabatten'. Efter tre år har äntligen Irisen 'Katherine Hodgkin' visat sina blommor, och vilka blommor sen! Jag ligger lycklig på knä i leran och bara njuter. Vad jag saknar i år är däremot trol...

Vid flera tillfällen har jag sett sorken fara runt uppe på snötäcket precis bredvid min 'raritets-rabatt'. Igår ser jag honom igen ifrån vardagsrumsfönstret och blir bara så trött av att tänka på det kommande kriget. Då plötsligt kastar sig något stort lurvigt fram från bokhäcken intill. Sune på jakt! Precis som när Tre Kronor i finalmatch skjuter på mål slänger jag näven i luften och skriker  'jaaaa'. Sorken hinner tyvärr sätta sig i säkerhet och Sune tappar intresset. Vad gör då jag, den medelålders, vänliga, naturälskande kvinna jag är. Jo, jag hämtar tången och går ut och knipsar av den lilla bjällran på Sunes halsband. Väl medveten om att jag släpper lös en mördare bland alla fåglar, ekorrar och annat oskyldigt. Och jag skäms inte ens, min blodtörst är väckt! Tyvärr förstår inte Sune sin roll som min personliga torped utan tillbringar sin lediga tid på sin favoritplats, tvättkorgen. Då jag beklagar mig över d...

Första utedagen utan en snöskyffel i handen, dock inte dags för krattan och spaden riktigt än. Istället småduggande, dimma och lite halkande i leran, absolut mer 'som vanligt igen' för en skåning. Det var så härligt uppfriskande så även de övervintrande från förrådet fick komma ut och bli friserade och känna på utelivet en stund. Resterna bar jag inte bort direkt och lite senare var en liten fågel där och snodde runt. Bomaterial kanske? Det får ligga kvar ett tag till. Grävde också fram en liten stackare som faktiskt bara blir mindre för varje år som går (dagsnoteringen är ca 25 cm). En liten sockertoppsgran med ljust gulgröna knoppar. Underbart söt men ack så kinkig. Detta är tredje platsen han är planterad på och jag trodde äntligen han skulle trivas. Så kommer det en meter snö och plattar till honom. Inte konstigt han ser lite förvirrad ut. Kanske ger han mig en chans till. Till slut var jag inne och kikade i växthuset oc...

Här sitter jag vid köksbordet med en kopp kaffe, små smala ögon och håret på ända. Då plötsligt ......  bryter solen igenom trädtopparna och skiner rakt ner på de ljuvliga pärlhyacinterna på bordet framför mig. Så ska en onsdagsmorgon börja.