Sov gott, lilla kobra

Min, i mitt tycke, mest dramatiska växt är den kinesiska kobrakallan - Arisaeum ciliatum.

Jag fick den i present för 7 år sedan och det enda ynkliga bladet som syntes då var väl ingen show-stopper direkt. Väl planterad började den sakta men säkert sprida sig och har klarat sig galant genom både regniga vintrar, barfrost-vintrar och förra årets grymma sorkinvasion i just den rabatten.


Kobrakallan startar upp rätt sent på våren. Jag hinner precis börja bli lite nervös och krafsa i ytan efter de tjocka spetsarna. Men sen går det i raketfart.
 
                                                        4 juni 2010                                                                                                                     6 juni 2010


Runt den 12 juni nåddes årets höjdpunkt.
Det är samma fenomen varje år. Råkar man komma på besök hos oss då så tvingas man obönhörligen ut för att beskåda kobran och jag tar 100 och 20 fotografier från alla möjliga och omöjliga vinklar.






Efter den uppvisningen får vi sen njuta av de vackra bladen länge.......  men, det händer visst något mer....

     
                                                            12 juli 2010


Bastanta frökolvar tar över showen efter honblommorna. Till en början gröna men så småningom skiftande i illande rött. Ingen - varken insekter, gnagare, fåglar eller rådjur har någonsin rört ett endaste korn på kolven.


     
                        12 oktober 2010                                                                                        17 november 2010 

Den enda som bråkar med kobrakallan är jag, och då ligger det enbart en ömsint omtanke bakom.
Idag har jag till exempel slängt ett tjock lövtäcke över de vackra kolvarna, för nu ryktas det att även Skåne ska få uppleva lite kyligare temperaturer.

 



'Min' kobrakalla ska enligt böckerna trivas i fuktig, mullrik och väldränerad jord i halvskugga. Den blir ca 80 cm hög och räknas som härdig i landets mildare delar. Växtsaften uppges kan ge irritationer.

I våras köpte jag faktisk ytterligare en kobrakalla på en växtmarknad. Arisaema denticulata stod det på etiketten. Jag tror det ska vara A. amurense var. denticulata men just nu känns det mindre viktigt för jag hittar inte etiketten längre och har fullständigt glömt var jag planterade den.

Nära en sten i alla fall enligt bilden!
Jag får väl krafsa lite försiktigt runt alla stenarna till våren.






Kommentarer

  1. Vilken otrolig växt. Och riktigt iögonfallande blommor.

    jag fick ett skott för tre år sedan det är nog amurense som du har. Den har liknande blad som den du har på bilden till höger. Men inga blommor har det blivit, den lever iallafall så vi får se om den kommer att blomma.

    ha en fin fortsättning på veckan.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Häftig växt! Såg den bla på CFS men den är nog inte riktigt bekväm i vårat klimat så man får väl nöja sig med att drömma om den. <och kika på dina fina bilder såklart. :)
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Så häfig den är...från början till slut ;)
    Fick faktiskt lite "villocksåhakänsla"...

    SvaraRadera
  4. Ja, den där läckerbiten fick jag habegär direkt när du visade den på bloggen för första gången.... Men inte uppfattade jag då att den är så snabb från det att den tittar upp till dess att den blommar..... otroligt.... gäller att vara hemma då ;-) Vilken snygg kolv det blir sen... Ja, verkligen en toppenväxt... Skulle mer än gärna ha några kobror hos mig (om än jag normalt sett har ormskräck...). Tyvärr tror jag inte det går här uppe... Men jag ska forska vidare..... Gäller också att ha en bra plats för dom.....

    Kram, kram.....
    /Charlotte

    SvaraRadera
  5. Wow! Den där måste jag testa, när jag springer på den! Verkligen häftig:)

    SvaraRadera
  6. En riktig snygging! Väcker ett enormt habegär, som vanligt! Undrar om kommunen märker om jag annekterar trottoaren och en bit av gatan här utanför och gör om till rabatt?! Jamen det är ju ändå så få som går där, och nästan inga bilar! Ha det bra!
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera
  7. Helt osannolik, lite mystisk och fantastisk, förstår att du plåtar massor av bilder och fascineras.
    kram Sophia

    SvaraRadera
  8. Jättefin!! Kan rapportera att amurkobrakallan (ser likadan ut som din men med vita ränder istället för brun) fungerar utmärkt i zon 2 här i Östergötland... Har den i en rabatt med mycket grus, den vill inte ha vinterfuktigt!

    Ha det gott// Åsa

    SvaraRadera
  9. Fantastisk växt med vacker karaktär och fin blomma!
    Hoppas den kommer igen till våren :)
    Kram /Bea

    SvaraRadera
  10. Oj vilken häftig växt!! Inget för mig dock med de frökolvarna. Jag har vad man nästan får kalla en fobi för små lika dana saker brevid varandra. Kan drömma mardrömmar om bikakemönster...

    Kram!

    SvaraRadera
  11. Ren poesi. Det är sådana växter som får en att sluta andas ett tag. Och att frökolvarna är så maffiga dessutom, det hade jag ingen aning om. Kan förstå att det blivit många foton på den under säsongen.
    Har den frösått sig någon gång?
    /iet

    SvaraRadera
  12. Gillar också kobrakallorna. Visst är de fina, kobralika, när de precis kommit ur jorden.
    Har en Arisaema utile som varit med några år nu och som klarat vintrarna bra.
    Trevlig helg
    Birgitts

    SvaraRadera
  13. Jättehäftig, snygg växt! Har aldrig sett eller ens hört talas om...Men så är jag ju mycket (mest)för de vanliga..de gamla torparblommorna, rosorna, gammeldags perennerna...
    Men vad fin den var!
    Lycka till med den nästa säsong!
    Lenas trädgård

    SvaraRadera
  14. IET: Jag tror den mest har spridit sig med utlöpare eftersom frökolvarna började visa sig först för ett par år sedan. Men i somras dök det faktiskt upp en planta mitt i den intill liggande flisgången och det är väl troligt att den är frösådd. Jag har lagt en av årets tre kolvar i en annan rabatt och hoppas att det händer något där.
    /Lotta

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång. Själv läser och följer jag många bloggar utan att kommentera. Detta då jag för det mesta läser bloggar på mobiltelefonen och det blir ofta så konstiga ord då jag försöker skriva på min lilla skärm. :)

Populära inlägg i den här bloggen

Trädgårdströtthet - finns det?

Vy Tre

Överblick