fredag 31 januari 2014

Drivna kvistar...


...av körsbärskornell, hägg och därtill en bunt tulpaner....


... och morgonen blir genast lite ljusare....


söndag 26 januari 2014

Planerar för solhörnan



Lerkrukor är tacksamma att måla och ett perfekt tidsfördriv den här årstiden när snön yr utanför fönstret och man drömmer om sommarens soliga sittplatser.
De här krukorna är målade med tanke på den nya solhörnan som tillkom när vi fixade till vår entré i somras. Här ska det vara lite medelhav med varma, vänliga färger i turkost, ljusgrönt, guld och lite rosa. Den faluröda tillkommer på köpet så den får också vara med på ett hörn.

Färgen jag målat med är egentligen en tavelfärg. Matt och täcker inte så bra efter bara en strykning. Sen målar jag motiven med hobbylack, antikguld i detta fallet. Att måla utan schablon eller mall är visserligen lite nervöst men så mycket charmigare det blir med lite sneda franska liljor och krokiga solstrålar. Som slutfinish strycker jag på lite antikgel som mörkar ner och lägger sig i sprickor och håligheter så det ser lite mer slitet ur och därefter interiörlack för hållbarhetens skull.

Nu börjar det roliga pryl-letandet. Ett loppisfynd i form av en lamphållare har legat några år i förrådet i väntan på att passa in någonstans. Jag tror den platsar i blivande solhörnan tillsammans med krukor fyllda med den vita lavendeln jag sådde förra veckan.

söndag 19 januari 2014

Raritetsrabatten - en presentation

Raritetsrabatten är en av de första rabatterna jag grävde i trädgården. Här fanns från början en träkoja, en rutchkana och ett grönsaksland och absolut inga ömtåliga växter. Först när grabbarna började dras till fotbollsplanen och ut i skogen så vågade jag plantera något lite mer ömtåligt här, och sen blev det helt enkelt trädgårdens bästa rabatt. Det är absolut ingen samlarrabatt med en massa dyrbarheter men jorden, fuktigheten och den vandrande skuggan är helt perfekt för många växter och därför hamnar de som jag är lite mer rädd om ofta här.
Längst upp står en gammal Amelanchier som snart är överväxt av en pipranka. I mitten får det amerikanska pagodkornellen breda ut sig och längst ner står en blomsterkornell (Cornus kousa 'Eddies White Wonder') och bara växer och växer utan att någonsin blommat. Ett litet ynkligt kejsarolvon (Viburnum farreri) är också planterat här men trivs inte så bra så den ska snart flytta.
VÅR
Alla stenar som jag och mina då, små pojkar rullat, baxat och släpat hit ser man tydligast tidigt på våren. Helst ska snön ligga kvar för då sticker stenraderna upp som dinosaurieryggar. Den breda gången syns närmas i bild. Till vänster där man ser groddammen går en smalare stig. Bägge täcks med barkflis varenda år.

 Vitsippor och tidigblommande lökväxter har hittat hit själv men jag skulle gärna vilja se fler.



Bland de första att blomma är den ljusgula tandroten och blåsipporna. Tandroten (Cardamine kitaibelii) har jag bara haft några år men oj, vilken favorit den blivit! Tålig, diskret, sprider sig så sakteliga och helt ljuvlig i sin ganska så ensamma blomning. Jag har införskaffat en rosa variant (C.glanduligera) också men har ännu ej sett någon blomning.


I den ljuvligaste av tider börjar så den lilla japanlönnen 'Tsuma Beni' veckla ut sina ljusgröna blad med röda kanter som vackert matchar det röda trebladet (Trillium rubrum) bredvid. Lite längre ner står min äldsta raritetsblomma. Det är en numera rejäl rugge av vitt treblad (T. grandiflorum). Den har minst 15 år på nacken och blir bara vackrare för varje år. Nästan lika länge har jag försökt få gult treblad (T.luteum) att trivas här. Det brukar fungera några år och sen fösvinner den spårlöst. Än så länge blommar nr 5 i ordningen fint.



 Kobrakallor är en växt som fascinerar mig mycket och snubblar jag över en kruka på växtmarknaden så slår jag till direkt. Arisaema jap. aff. och Arisaema denticulata stod det på dessa små gullungars skyltar. Det verkar råda en viss röra bland kobrakallornas latinska namn för jag har inte kunnat lista ut vad jag har för några plantor, men någon gång ska jag ta mig tid och försöka identifiera dem. Idag säger jag bara att de är fina hur som helst!


Andra favoriter i raritetsrabatten är sockblomman (Epimedium) 'Lilafee', fotblad (Podophyllum med borttappat artnamn) och den kanadensiska hasselörten (Asarum canadense). Större, ludnare, mjukare och lite mer skimrande blad än den europeiska arten, och så de häftiga blommorna som ligger och gapar längs markytan.


Även om blommorna ofta är både spännande och vackra så är det ändå bladen som intresserar mig mest. Här syns en liten del av rabatten med Hosta 'Halcyon', ett band av Arisaema, och Acer 'Tsuma Beni'. Perenner som spetsmössa (Tiarella), ormbunkar och violer finns här också, och så naturligtvis fler Hosta.




SOMMAR





 Krokodilen har lagt sig till rätta i den lilla baljan, och bär försiktigt upp grodorna som brukar sitta på hans rygg (på bilden sitter en liten grön filur i mitten). Hostor och ormbunkar har vecklat ut sina blad till fullo och det börjar bli trångt om saligheten. Blommande myskmadra och regnbågsbräken är två som försöker få plats.



 Amerikansk pagodkornell (Cornus alternifolia) blommar ovanför och lockar insekter i tusental och gör sedan den breda gången vackert vitprickig.

Nu blommar också min första kobrakalla och min stolthet: Arisaema ciliatum, som efter den spektakulära blomningen ger området en lätt djungelkänsla med sina stora fingrade blad som vräker sig fram över den smalare stigen. Längs den breda gången lyser hakonegräset upp grönskan medan den blå nunneörten blommar längre in i skuggan.


Raritetsrabatten är en alltför välfylld rabatt. vilket man ser här mitt i högsommaren. Här finns bl.a. många Hosta som förtjänar mer utrymme, ormgräs som drunknar i myskmadran och ormbunkar som sakta tar över allt i sin väg. Förhoppningsvis kan en del flyttas till en ny rabatt snart... planer finns.

Vad som inte blommade 2013 och därför inte fick vara med på bild är bl.a blå bergsvallmo (Meconopsis) och paraplyblad (Diphylleia cymosa). Inte heller tolvgudablomma, sjömanshjärta, höstbräcka och hundtandliljan visade sina blommor. Förhoppningsvis dyker de upp igen denna säsong.

 HÖST


Hösten är alltid vacker men kan alltid bli liiite vackrare. Som vanligt saknar jag klättrare, men det är väl inte värre än att det går att råda bot på detta. Kan bara piprankan dela med sig av utrymmet på armeringsbågen så skulle det bli fint med en liten klematis där. Just nu står där en förskrämd slingerstormhatt 'Red Wine' och kämpar för att få ett blad med i leken, men jag tror den får ge upp kampen. Någon som har ett förslag på en klätterväxt som är extremt skuggtålig eftersom den ska slåss med piprankan, gärna sen i tillväxten eftersom violer och sippor inte vill skuggas för mycket och helst med vacker blomning, höstfärg eller doft för att platsa i raritetsrabatten...


söndag 12 januari 2014

Utdrag ur årets almanacka



Almanacka och stämplar från Granit, egna foton och egen tid. Riktigt roligt att fixa egen kalender, men oj, vad jag längtar till maj och favoritstolen i solen!

måndag 6 januari 2014

Snö i droppform

Ingen snö men jag nöjer mig så gärna med en snödroppe eller två. Hoppas bara de kryper ihop igen nu när det påstås att vintern faktiskt ska komma hit till Skåne. Troligen med många minusgrader och inte ett snökorn som skydd åt de små liven som tittat upp. Tur att vi
har en tät och fortfarande fin julgran som kan klippas i små bitar och användas som täckmaterial. Lite löv som förirrat sig ut från rabatterna och säckväv runt de allra känsligaste buskarna så har jag i alla fall hjälpt till så mycket jag kunnat.
Jag har märkt att jag blir allt fegare med åren vad gäller zonknäckande. Förr kunde här mycket väl planteras 0 och I-zonare med ett käckt 'går det så går det'. Kanske är det tanken på hur jag genom åren dödat pampasgräs, gunnera, små vackra lönnar, hibiskus osv, som gör att jag tenderar att gå upp en zon eller två vid plantköp  -   och sen ändå sitta och oroa mig över barfrost, sorkar och svampsjukdomar. En trädgårdsälskares öde eller?

onsdag 1 januari 2014

Bästa julklappen?

Jag trodde verkligen det låg en dator i min julklapp. Min nuvarande tar 12 minuter att starta, ytterligare 9 innan skrivbordet dyker upp och ska jag skriva något så tar den långa pauser och laddar om mellan var sjunde mening ungefär. Onekligen väldigt frustrerande. Dessutom blir allt svart då och då tills ett meddelande med 'Allvarligt fel - omstart krävs' lyser upp tillvaron. Suck!! Jag vet att familjen är trött på min klagan och tycker jag ska införskaffa en ny, men jag har haft min dator väldigt länge (sen hans barndom påstår min 19-åring) och den är fylld med bra-att-ha-program, dokument och bilder som jag drar mig för att börja flytta och rensa bland.

Därför var det med lätt bävan jag packade upp en liten hjärtformad ask från K med en liten lapp i.

Men den mannen lyckas alltid att överraska mig! På den lilla lappen stod inte alls något om gigabytes eller Ram-minne utan:
'På askens botten ligger en liten provlapp. Om du tar lappens vikt & arean x mycket så får du en hum om det riktiga exemplaret som ligger i källaren där hemma. Ett arbetslag ingår också i julklappen'

Provlappen var från en dammduk.

Så nu har jag dammsugit bibliotekets hyllor på passande litteratur. Jag stegar, fotograferar och fluktar ute på gräsmattan och har dessutom skissat på min sen länge närda dammdröm. Aldrig har den varit så nära som nu.


Jag får nog själv investera i en ny dator så jag kan dokumentera arbetet i detalj (och bli riktigt tjatig här på bloggen).


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...