Sork, svampsporer eller Sune -

-
- buxbomens hårda verklighet.

 He. he här syns jag inte...

 Arrg, det anfaller!!!

 KRIG!!!

 Klart jag vann. Nu rättar jag bara till det lite.....

 ...och inväntar nästa offer. He, he....


Kommentarer

  1. trädgårdsdrömmar12 september 2011 kl. 08:32

    Hahaha underbara bilder på en kul katt.Ibland är dom bara för goa.Kram

    SvaraRadera
  2. Anna Vattenkanna12 september 2011 kl. 09:14

    Härligt Sune! Av alla hemskheter som kan drabba buxbom så är du den sötaste och finaste...bara på dom!

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  3. gittan12 september 2011 kl. 09:47

    Hahaha... vilka härliga bilder och jag föredrar nog Sune som "trädgårdsmarodör"
    Kram gittan

    SvaraRadera
  4. Anna-Karin, Landet Krokus12 september 2011 kl. 12:48

    Fniss! Sötaste buxbomsmarodören någonsin! ;)
    Kramar!

    SvaraRadera
  5. AnnCharlotte12 september 2011 kl. 15:58

    Heja Sune, hälsar Inez...

    SvaraRadera
  6. Sabelhagens Olivlund12 september 2011 kl. 19:53

    Hihi, så söt!
    Kram Maria

    SvaraRadera
  7. Katarinas trädgård12 september 2011 kl. 20:48

    Va, är Sune så busig?! Har han gått i barndom? Jag trodde mest han låg och chillade!
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera
  8. Spirande grönt -12 september 2011 kl. 22:25

    Nu vet buxusen var skåpet ska stå:)

    Go´kväll,
    Rebecca

    SvaraRadera
  9. Berit13 september 2011 kl. 00:22

    fniss..underbart att få vara med på sunes krig med buxbomen:)
    ha det gott!!

    SvaraRadera
  10. Trädgårdsflow/Garden Flow13 september 2011 kl. 10:17

    Haha..... Så kul!!! Är mössen slut eller???? På den tiden då jag hade buxbomhäckar runt äppelträden.......hrmmm........ brukade vår hankatt släppa de små musoffren innanför dessa i rabatten och sen uppstod något slags gladiatorspel mellan katt och mus och där buxbomhäcken spelade huvudrollen haha......

    Heja Sune!!

    Kram
    Charlotte

    SvaraRadera
  11. Anjas Hill13 september 2011 kl. 18:17

    Heja Sune!
    Hälsningar från Maija som också jagar så det står härliga till!/Maijas 'mamma' Anja

    SvaraRadera
  12. gittan13 september 2011 kl. 20:35

    Har du något bättre tips än limringar mot myrorna =)

    SvaraRadera
  13. Skogseva14 september 2011 kl. 18:22

    Om Sune tycker att det blir alltför trist att bara leka med och i buxbomen (som kanske inte finns så lång tid till..) kan han få komma hit på 'kollo' och leka med två vita och en grå! Katter alltså! Dom kan minsann behöva lite omväxling i sina tråkiga liv som bara består av att fånga den ena musen efter den andra...
    Kram från Eva

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång.

Populära inlägg i den här bloggen

Den resen gick... ut!

-
Bild
Slutet av januari och våra skymningslampor är tända dygnet runt. Lite dystert med andra ord men jag har en ledig dag och tvätt och moppa golv står på agendan. Jag ska bara ta en tur i trädgården och titta på snödropparna. De lyser som små vita fläckar överallt. Tyvärr är det inte bara snödroppar som lyser vitt i rabatterna. Alla etiketter som sticker upp är fruktansvärt fult och ärligt talat inte helt nödvändiga.  Jag beslutar mig för att plastsanera trädgården och lägger alla etiketterna i en låda med fack där varje rabatt får ett eget fack. De enda etiketter jag vill ha kvar är namnetiketter för t.ex klematis eller som på bilden, rhododendron, och här testar jag en zinketikett med en vatten- och UV-säker penna.  När jag krafsar runt efter etiketterna ser jag mängder av små snigelbarn. Jag upptäcker en hel snigelbarnkammare vid mina frösådda trädgårdsnejlikor. De ska blomma för första gången i år men nu är de halvt uppätna och plötsligt är jag i full gång med att ...
Läs mer

Fembladig akebia (eller chokladvin?)

-
Bild
Akebia quinata , fembladig akebia, är en fantastisk klättrare som tagit lång tid på sig att börja blomma men för tredje året i rad glädjer den mig med sina fantastiska blommor. Det ända tråkiga med plantan är det svenska namnet. På engelska kallas den 'chokladvin' vilket låter mycket bättre, eller hur? Akebian räknas som känslig (zon 2) men där den trivs blir den väldigt omfångsrik med rankor upp till 5-6 meter. Här får jag hela tiden ta bort rankor som kommer från basen och kilar iväg längs marken. Det var en utav växterna som fick lite frostskador vid de senaste veckornas köldknäpp. Tack och lov klarade sig både stora och små blomknoppar och endast skottspetsarna svartnade. Akebian är sambyggare med små hanblommorna i klasar och stora ensamma honblommor på samma individ. Frukterna är tydligen spektakulära. De ska se ut som små gurkor och ha en smak av melon, men uppgifterna går isär om det går att få frukter med endast en planta. Enligt de källor som jag anser säkra så kräv...
Läs mer

Det var en gång...

-
Bild
Gräsklippning är ett stundom hett debattämne i vår trädgård. Här finns en labyrint av gångar och ibland tillkommer nya och ibland försvinner de gamla. Oftast är det K som kör klipparen och han är inte alltid med på noterna. Det är rondellkörning, U-svängar och backning som gäller och han kör ofta vilse. Är jag hemma springer jag inte så sällan framför och visar vägen varpå han menar att jag lika gärna kan ta över klippningen... men den går jag ju inte på. Har han själv gett sig iväg och jag inspekterar efteråt så är det alltid någon liten snutt som han missat. När jag påpekar detta så är svaret detsamma: klipp själv! Saken är den att jag avskyr gräsklipparen; en bensinare som ska orka med kottar, kvistar och mullvadshögar. När jag klipper är det handjagaren som gäller och ärligt talat kan jag lika gärna använda kökssaxen där det är som värst. Men jag använder verkligen trädgården och där jag trampar fram ska det finnas gångar. Nog om det! Närmast huset springer vi naturligtvis me...
Läs mer