Fembladig akebia (eller chokladvin?)
Akebia quinata , fembladig akebia, är en fantastisk klättrare som tagit lång tid på sig att börja blomma men för tredje året i rad glädjer den mig med sina fantastiska blommor. Det ända tråkiga med plantan är det svenska namnet. På engelska kallas den 'chokladvin' vilket låter mycket bättre, eller hur? Akebian räknas som känslig (zon 2) men där den trivs blir den väldigt omfångsrik med rankor upp till 5-6 meter. Här får jag hela tiden ta bort rankor som kommer från basen och kilar iväg längs marken. Det var en utav växterna som fick lite frostskador vid de senaste veckornas köldknäpp. Tack och lov klarade sig både stora och små blomknoppar och endast skottspetsarna svartnade. Akebian är sambyggare med små hanblommorna i klasar och stora ensamma honblommor på samma individ. Frukterna är tydligen spektakulära. De ska se ut som små gurkor och ha en smak av melon, men uppgifterna går isär om det går att få frukter med endast en planta. Enligt de källor som jag anser säkra så kräv...
Läckert! Och vilken toppenpresent det skulle vara till min svärfar. Tror inte det är mycket han gillar mer än marsipan. ;)
SvaraRaderaVarm kram, bästa du!
Å gudars vad fina och så gott! Hälsningar Maria
SvaraRaderaMenar du att du gjort dem eller satt i dig allihopa? ;-)
SvaraRaderaFniss du har ju oxå en snöman i din header!
KRAM från mig!
Och jag som trodde att de var riktiga!
SvaraRaderaHej hopp!
Otroligt vackra frukter! Mycket skickligt gjorda!
SvaraRaderaKanske en god idé till barnbarnens julfirande här hos oss. De skulle säkert gilla att få göra sådana frukter.
Kram!
Dom var fina!! så verklighetstrogna att jag trodde att de var riktiga...
SvaraRaderakram Mia
Mmmm så gott.Älskar marsipan.Och så fina du har gjort.MVH
SvaraRaderaVilka fina frukter du gjort! Dom hade maken älskat, jag däremot får inte ner verken marsipan eller mandelmassa.
SvaraRaderaKram gittan
Snygga de blev! I detta huset hade de försvunnit på två minuter, här bor fyra marsipangrisar också jag som är som Gittan och inte kan få ner så mkt som en gnutta marsipan. kram!
SvaraRaderaDu är då duktig du Lotta. Perfekt färg på bananerna dessutom. Mitt tålamod hade nog bara räckt till att göra en styck frukt med en okomplicerad form, och dessutom hör jag också till dem som inte är förtjust i marsipan så den ensamma lilla frukten hade fått ligga tills den möglade. Men det finn ju gräddkola. Och fudge. Och knäck. Det är mums det!
SvaraRaderaEn julkram från Eva