Lottas Lund

När vi ska göra något lite större projekt börjar jag ofta med de små detaljerna, vilket driver K till vansinne. Han har inte glömt att jag planterade persikoträdet inne i det blivande växthuset och diverse buskar utanför - innan stommen ens var grävd och gjuten. Sen stod jag och förmanade honom att vara rädd om de små plantorna och blev helt tokig om de fick betong på sig. I vinter har jag samlat trälådor, durkslag och trattar, tegelpannor och diverse prylar till min arbetsbänk som inte finns ännu. Alla prylarna har legat inne i garaget och hindrat chauffören från att kunna öppna bildörren helt, vilket inte har varit populärt. Men nu är prylarna utburna, platsen är bestämd, ritningen är klar (om än lite oproportionell) och hantverkare K har informerats om projektet. Vad tror ni, det ser rätt lovande ut va?  Ett utkast till min idé om en växtbänk. Bänken ska ha en fast plats framför växthuset. Till vänster om den ska stå...

Den här årstiden är trädgården målad i idel mjuka, milda färger. Det blir ett alldeles speciellt ljus när vårsolen lyser upp de dova tonerna i guld, brunt och grönt.  En mossmatta i vårsolen blir vacker som aldrig förr och den praktfulla gulbarkiga häggen Prunus maackii bländar en på långt håll. En liten tuva gulbladigt storfryle syns inte i sommarens grönska men nu har den en alldeles egen show. De är alla riktiga solfångare. Någon vårstädar eller bygger nytt. Förra året bodde rödhaken här eftersom det fanns alldeles för mycket sork där de vanligen brukar bygga sina bon. Jag hoppas verkligen inte att det är likadant i år.   På norrsidan ligger ett envist stelfruset snölager kvar. Jag krafsade försiktigt fram trollhasselns sista fastfrusna grenar och minsann börjar inte några knoppar visa färg. En till trollhassel står nu på inköpslistan - en gulblommande - som ska placeras på varmare ställe och bli ännu en solfångare.  (...

Vi var i Köpenhamn igår med show och disco (!) på kvällen. Natten tillbringades på ett litet hotell vid Istedgade - den ökända gatan 'som aldrig sover'. Eftersom danskarna envisades med att uttrycka sin glädje över att det var lördagkväll halva natten så sov vi inte heller många timmar! Vi har övernattat här förr så det var något vi var förberedda på. Däremot blev K 'glatt' överraskad i morse när jag halade upp en fribiljett till mässan i Malmö och sa att 'vi måste bara göra ett snabbt besök här innan vi åker hem - jag kör!' Så med K sovande i den olagligt parkerade bilen utanför tälten gjorde jag ett mässbesök i ett rasande tempo. Lite inpiration hann jag få med mig hem i kameran. Här kom jag direkt att tänka på de illandes gröna sålådorna som jag ondgjorde mig över för ett tag sen. Här hade de verkligen smält fint in. Själv fastnade jag för stolen - ett sommarprojekt kanske? Den här idén tyckte jag var underbar inför julen. Hädanefter får det va...

Vi fick en gång en kaxig liten kattunge som döptes till Zlatan. Rätt så snabbt föll l:et bort, då vi upptäckte att det nog var en utav de vildaste och kanske... elakaste katter vi träffat på. Inte mot oss familjemedlemmar, men våra möbler, väggar, grannens jättehundar och kanske även skogens vilt åkte på stryk med jämna mellanrum. Aldrig har jag svurit så mycket som under Zatans korta livstid och mina, då halvvilda, söner lärde sig snabbt att peka på den lilla kolsvarta katten när jag skällde över söndriga saker.  (Att ha sparkat fotboll inomhus så tavelglasen sprack slapp dock Zatan stå till svars för). Ett utav Zatans värre tilltag var att kasta sig från gardinen till fönsterbrädet, och på vägen välta ner alla mina frösådder i soffan. Jag minns fortfarande hur det var att sålla 50 liter fuktig såjord efter eventuella överlevande och sen försöka dammsuga upp de sorgliga resterna ur tyget. Vis av erfarenheten är det bland det först...

För många år sedan beökte jag en privatträdgård med en helt fantastisk kryddgård. Doften var otrolig och luften fylld med fjärilar och insekter. Den såg mycket välkomponerad ut och rätt så svårskött, men när vi frågade ägaren beskrev han en mycket simpel metod. Kryddgården var planterad efter hur växternas knoppar övervintrade. Geofyter kallas de vars knoppar övervintrar under markytan (ex. pioner), hemikryptofyter har knopparna i själva markytan (ex. aubrietia) medan chamaefyternas övervintrande knoppar sitter ovan mark (ex. lavendel). Eftersom trädgårdsägaren planterade övervägande geofyter tätt tillsammans kunde han på senhösten helt enkelt dra igång gräsklipparen och köra över området. Finfördelat ris som vintertäckning och blivande mull - klart!! Visst låter det smart? I min egen kryddgård finns det dock alltför många växter som jag inte ville vara utan och som inte klarar en gräsklippning, så med jämna mellanrum måste jag gräva upp allt och bringa ordning i oreda...

Igår morse när jag skuttar ur sängen så utbrister jag -Nää, va´ f..n,  snöar det!!. Några minuter senare står jag på altanen i flanellpyjamasen (-13 grader!!!) och försöker fotografera glitter. Det var som om jag befann mig på värsta melodifestivalgalan där de bara öser glitter över vinnaren. Naturligtvis lyckades jag inte fotografera fenomenet men den euforiska känslan satt i hela dagen. Det var efter det jag började känna mig som ett litet svin som någon  (Fader Vår, Moder Jord eller fysikens lagar, vad vet jag), kastar pärlor över. Det kan vara hur vackert som helst men klagar på vädret gör jag ändå. Men icke ett ont ord kom över mina läppar igår och jag bestämde mig för att så ska det förbli. Så i morse vaknar jag av att plogbilen dundrar runt utanför fönstret, världen är åter isande vit och jag ser att rådjuren lyckats krypa igenom syrenhäcken igen. - Nää, va´ f...!!! Så var det med den goda föresatsen. Men jag  pulsade runt...

Så glad jag blir!!! Först får jag en award av Anna-Karin med den härligt inspirerande bloggen Landet Krokus   och sen en till från Sophia med den ljuvliga bloggen Sophias Trädgård där man kan njuta av helt otroligt vackra fotografier. Awarden delas ut till bloggar som har mindre än 100 följare och som man tycker borde upptäckas av fler. Reglerna är enkla och enligt följande: Det är en blogg-award som du har möjligheten att dela ut till dina 3-5 favoritbloggar som har mindre än 100 följare. Du meddelar bloggaren genom att skriva en kommentar i deras blogg. Du berättar att deras blogg är en av dina favoriter och att den har blivit utnämnd till en Liebster Blog Award. Den som mottager utmärkelsen/awarden skickar länken till personen som delade ut den och till fem av hans/hennes favoritbloggar med mindre än 100 följare. Nu vill jag i min tur dela ut den här utmärkelsen till några av mina favoriter Sommar året runt    - händiga ...