Matgäster

Det är många som ska ha mat i en trädgård. Vi matar fåglarna året om, fjärils- och humleväxter är planterade och vi bekämpar inga insekter så bladlössen frodas. Förhoppningsvis hittar nyckelpigorna hit så småningom så de minskar lite i antal. Själv göder jag myggen varje kväll men har på sistone uppmärksammat några fladdermöss sent på kvällen. De har varit försvunna från området i ganska många år och jag skulle bli otroligt glad om de återvänt. Holk är uppsatt men jag tror jag ska fixa några till. En fladdermus kan ju faktiskt äta 4000 mygg varje natt vilket jag absolut kan avvara.

Den sötaste av våra matgäster är igelkotten. Om det är samma som vi sett de senaste åren vet vi inte och jag har aldrig matat den förr. Men denna torra sommaren ser man inte en enda daggmask i jorden så vi stödmatar den med uppblött kattmat. Fågelungen som trillade ur boet slapp vi tack och lov att mata eftersom föräldrarna hittade den i ampeln dit jag lyft upp den. Att den var borta nästa morgon kan ju betyda att sparvhöken har fått en måltid men det hoppas jag inte. Det kändes obehagligt nog då jag klev ut en morgon och precis såg hackspetten lyfta från en av mina holkar med en liten unge i näbben. Jag vill ju inte precis locka hit småfåglarna för att de ska agera bete. 

Vi matar inte rådjuren heller men ibland lyckas de ta sig in för ett skrovmål ändå. Denna typen ligger och smälter ALLA våra nästan färdiga jordgubbar. Man blir lite sur men visst är det fina djur och vi känner oss lite privilegierade över att få ha naturen så nära inpå... fästingarna till trots... alla ska vi ju äta eller ätas.

 Lotta