Bleka sensommar

Hösten förknippar jag med mustiga färger i orange, gult och lila men det finns en period, strax före den sprakande finalen, då trädgården tycks ta en liten paus i vitt och beige, ja det är nästan lite sepia över den. 

Ännu förra veckan hängde de sista blommorna i den undersköna porslinsanemonen kvar, men nu ligger de på marken och bara minnet finns kvar här på bilden. I gläntan under den stora hasseln sträcker den vita blodormroten sig högt över skyar av skogsaster. Dess blå ståndarknappar är så otroligt effektfulla på nära håll, liksom den lila kransveronicans bruna knappar. Just denna sorten har jag haft i trädgården så länge att namnet glömts bort, men den vita är den vanliga 'Album' och den överblommade är inköpt idag och heter 'Fascination'. K undrar hur jag kan köpa en 'vissen' växt som jag inte riktigt vet hur den kommer att se ut, men bara titta på fröställningen.... det är ju uppenbart!!


Även de första lökarna har inhandlats och planterats: gul och svart frittilaria, iris och krokus.
Idag har jag alltså officiellt startat nästa säsong. 😀


Lotta

Kommentarer

  1. Ormrötter är spännande och nu fick jag mig en funderare, månne har min vita dukat under för torkan... Nästa säsong så nära men ändå så långt bort men nya lökar är alltid välkomna :)

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  2. Det skall börjas i tid och då är det kanske bara vissna växter som gäller nu när säsongen börjar ta slut. Den vita blodormroten skulle jag gärna göra plats för, en ny bekantskap för mig.
    Ha det gott!
    Birgitta

    SvaraRadera
  3. Delikate sensommerbilder. Lyset på denne tiden gir blomstene en helt spesiell glød og du har fanget det så fint.
    Jannicke

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl självklart att en vissen växt kan bli en primadonna till våren. Gillar också ormrot men de stora kan blir lite rangliga och lägga sig över sina grannar om de inte få sol från alla håll.
      Ha det fint
      Helene

      Radera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång.

Populära inlägg i den här bloggen

Fembladig akebia (eller chokladvin?)

Bågarna bågnar

Plötsligt i paradiset