Min trädgårds historia del 3

Jag är ju en inbiten 'slow gardener' som njuter mer av arbetet än av det färdiga resultatet. Det färdiga resultatet varar ju inte heller någon längre tid eftersom det levande materialet ständigt förändras och kräver mer arbete.

Genom åren har det förekommit en hel del bakslag också som drastiskt har påverkat min trädgård.
Inget syns av den regniga sommaren då en tank skulle grävas ner, och inspektören nöjde sig inte förrän tre enorma hål var uppgrävda över halva trädgården. Tills slut körde grävmaskinen fast i leran längst ner bredvid rhododendronrabatten och blev stående några månader. Det var det absolut bästa och finaste mina grabbar hade sett i trädgården - de grät när man äntligen hämtade jättemaskinen.
En del år har jag varit så trött på allt vad trädgård heter så jag absolut inte gjort ett dugg i den. Naturligtvis har ogräsen blivit fler de åren, men i övrigt sköter sig trädgården utmärkt på egen hand - får en lite vildare karaktär vilket jag ibland kan tycka är enbart positivt. När min energi kommer tillbaka tuktas den igen.
Inte heller ser man förödelsen efter ett gäng älgar som tog sig in en natt och ringbarkade och slet sönder både buskar och träd, för att inte tala om alla höststormar som glesat ut beståndet ordentligt.
Men som man säger: 'ut med det gamla och in med nytt'  -  följande bilder visar lite av varje.


Till höger om rhododendronrabatten markeras tomtgränsen av grannens kompost och några stackars ekstammar som försöker överleva i stengärdet. Detta har varit trädgårdens skräphörn tills för några år sedan...
...då jag rensade upp och anlade en ormbunksrabatt med angränsande japansk mossmatta. Grannens kompost syns fortfarande till höger men några rhododendronbuskar ska förhoppningsvis dölja den snart.

 

En helt ny del i trädgården tillkom av min vision om en japansk rabatt. Man skulle gå från sittplatsen under linden genom en liten japansk del, med grus i vågmönster, lejonskrämmor och hela rasket, för att så småningom komma ner till ormbunkarna på bilden ovan. Nu blev det inte japanskt alls, men vem vet, processen pågår ju ständigt.

Slutligen hittade jag en gammal bild från -97 där man skymtar trädgårdssnutten framför huset. Plutten har hjälpt mig att plocka blommor och sitter och vaktar dem på det nya trappsteget. Bakom är en liten koreagran inringad och till höger om den så står en nyplanterad häck.

2010 är koreagranen är uppstammad, trappan har övergått i en stenlagd gång och häcken når över mitt huvud (liksom plutten). Detta året baxade vi också hit en gammal plog som en dekoration (alt. handräcke när knäna börjar svikta på ålderns höst).

Mitt huvud och mina skissböcker är fortfarande sprängfyllda med idéer. Några har jag gått och funderat över i flera år och de kräver rätt omfattande arbete. Andra kan jag springa ut och göra på en eftermiddag.

Det sista får illustreras av en snabbritning jag gjorde i höstas när jag undrade vart min perovskia hade tagit vägen, och som jag visste skulle finnas någonstans i rabatten till vänster på bilden. Jag hittade till slut en svag liten pinne i denna röran och beslöt på stört att plantera om hela härligheten. Inventering, in och skissa och sen ut och gräva.

 

Resultatet kanske kan visas till sommaren - när jag köpt en ny perovskia eftersom den lilla pinnen av misstag hamnade på komposten!


Nu är jag grymt trött på att sitta och titta på gamla bilder, nu vill jag bara ut och sprätta i rabatterna....
måtte våren komma tidigt, jag har mycket att göra!

Jag måste också skicka ett stort tack till alla bloggare som berättar om och visar upp sina trädgårdar, sina växter, sina idéer, sina inspirationskällor, sina misslyckanden och sina stoltheter. Det är mycket troligt att en hel del av det jag läser och ser kommer att avspeglas i min trädgård i fortsättningen, ni är så otroligt duktiga och jag är bra på att härmas...