Jag finner tröst i ormbunkarna
Liljor, nävor, luktärter, dagliljor, astilbe, sallat, rädisor, rosknoppar och broccoli.
Nej, det är inte något jag har haft under huvudkudden eller i en krans runt huvudet i helgen.
Detta är vad som stod på rådjursmenyn på midommarafton då vi inte var hemma och kunde bjuda motstånd. När jag gick runt igår och svor över deras skövlingar så råkade jag titta över grannens häck och där står dom och stampar otåligt .. antagligen i väntan på att jag ska åka iväg så de kan skutta över och fortsätta kalaset. Eller skutta över förresten... ingen av oss som begriper hur de bär sig åt för att komma över våra 2-2,5 m höga barrikader. Yngsta sonen A tror att de strålas ner från yttre rymden, D den äldre tror de har ett sinne som inte längre vi människor kan utnyttja vilket gör att de kan 'gå genom väggar', medan K tror att de lägger sig platta på marken och ålar sig in. Själv fortsätter jag att spinna mitt nät runt trädgården som en girig spindel och hoppas på fångst en vacker dag.
Det bästa sättet att komma över sådana besvikelser är ju att börja titta på vad som faktiskt är kvar och glädjas åt detta. Så för att glömma de sorgliga pinnarna i resten av trädgården har jag utökat min ormbunksrabatt. Till hösten ska det planteras om och kanske tillföras någon liten nykomling.
Rabatten är ju bara inne på andra året men jag blir alltmer fascinerad av ormbunkar. De är ju otroligt varierade, lämnas ifred av djur och sjukdomar och de flesta är vackra hela säsongen. Jag har inte hittat någon riktigt bra bok om ormbunkar och en hel del av plantorna har jag fyndat på rea .... betyder det att det är en växtgrupp som inte är speciellt populär?
Det är ju väldigt roligt att släpa sten och karva i torvblock när man skapar något nytt, men det finns ett litet problem - myggen. Ett tag funderade vi allvarligt på att skaffa en myggmaskin men sen började vi tänka ett varv till. Vad händer då med alla fåglar som bor överallt omkring oss? ...och fladdermössen som sveper förbi i skymningen? Det skulle bli bra mycket tråkigare i trädgården om dessa försvann. Då tar jag hellre några (en sådär 100) bett varje gång jag går söder om rosrabatten.
Till slut var jag tvungen att fly fältet innan blodsugarna tömt mig på de sista dropparna, men jag fick ett kort på en av dem, och se vad jag fick syn på när jag tankat in bilden i datorn. Myggan har ett kastmärke i pannan! Såå exotiskt!
Lite efterforskning på nätet och jag lärde mig att det är kvalster! Blodsugarna har egna blodsugare!
Helt plötsligt känner jag mig väldigt långt ner i näringskedjan. Vad finns under mig egentligen? Sallatsbladen??
Nej, just det... de finns ju inte alls längre!
växtlista ormbunksrabatten enligt bilderna:
frilandsadiantum -Adiantum pedatum 'Imbricatum'
flikbladigt träjon -Dryopteris filis-mas 'Linearis poldactyla'
blodbräken -Dryopteris erythrosora 'Prolifera'
okänd
japansk mahoniabräken -Cyrtomium fortunei
hjorttunga -Asplenium scolopendrium 'Angustifolia'
svartbräken -Asplenium trichomanes
svansbräken -Dryopteris wallichiana
safsa -Osmunda regalis
raggträjon -Dryopteris affinis 'Cristata'
det nytillkomna området
Shortia 'Magna' planterad direkt i torvblocket
Nej, det är inte något jag har haft under huvudkudden eller i en krans runt huvudet i helgen.
Detta är vad som stod på rådjursmenyn på midommarafton då vi inte var hemma och kunde bjuda motstånd. När jag gick runt igår och svor över deras skövlingar så råkade jag titta över grannens häck och där står dom och stampar otåligt .. antagligen i väntan på att jag ska åka iväg så de kan skutta över och fortsätta kalaset. Eller skutta över förresten... ingen av oss som begriper hur de bär sig åt för att komma över våra 2-2,5 m höga barrikader. Yngsta sonen A tror att de strålas ner från yttre rymden, D den äldre tror de har ett sinne som inte längre vi människor kan utnyttja vilket gör att de kan 'gå genom väggar', medan K tror att de lägger sig platta på marken och ålar sig in. Själv fortsätter jag att spinna mitt nät runt trädgården som en girig spindel och hoppas på fångst en vacker dag.
Det bästa sättet att komma över sådana besvikelser är ju att börja titta på vad som faktiskt är kvar och glädjas åt detta. Så för att glömma de sorgliga pinnarna i resten av trädgården har jag utökat min ormbunksrabatt. Till hösten ska det planteras om och kanske tillföras någon liten nykomling.
Tissel och tassel vid mossmattan |
Det är ju väldigt roligt att släpa sten och karva i torvblock när man skapar något nytt, men det finns ett litet problem - myggen. Ett tag funderade vi allvarligt på att skaffa en myggmaskin men sen började vi tänka ett varv till. Vad händer då med alla fåglar som bor överallt omkring oss? ...och fladdermössen som sveper förbi i skymningen? Det skulle bli bra mycket tråkigare i trädgården om dessa försvann. Då tar jag hellre några (en sådär 100) bett varje gång jag går söder om rosrabatten.
Till slut var jag tvungen att fly fältet innan blodsugarna tömt mig på de sista dropparna, men jag fick ett kort på en av dem, och se vad jag fick syn på när jag tankat in bilden i datorn. Myggan har ett kastmärke i pannan! Såå exotiskt!
Lite efterforskning på nätet och jag lärde mig att det är kvalster! Blodsugarna har egna blodsugare!
Helt plötsligt känner jag mig väldigt långt ner i näringskedjan. Vad finns under mig egentligen? Sallatsbladen??
Nej, just det... de finns ju inte alls längre!
växtlista ormbunksrabatten enligt bilderna:
frilandsadiantum -Adiantum pedatum 'Imbricatum'
flikbladigt träjon -Dryopteris filis-mas 'Linearis poldactyla'
blodbräken -Dryopteris erythrosora 'Prolifera'
okänd
japansk mahoniabräken -Cyrtomium fortunei
hjorttunga -Asplenium scolopendrium 'Angustifolia'
svartbräken -Asplenium trichomanes
svansbräken -Dryopteris wallichiana
safsa -Osmunda regalis
raggträjon -Dryopteris affinis 'Cristata'
det nytillkomna området
Shortia 'Magna' planterad direkt i torvblocket
Tur att du kan trösta dej med resten av dina växter.Undrar också hur de tar sej in i er trädgård om ni har så höga hinder.Det verkar ju lite högt.Alla rekomderar ju den höjden .Men den boken har de nog inte läst heller.Den om vilka växter dom inte äter har dom i alla fall missat.
SvaraRaderaSå vackert du har med all mossa och sten, hur har du gjort de där små figurerna, tycker de är så söta Kram Suss
SvaraRaderaJag förstår att du är trött på bambisarna - ja hur tar de sig in?
SvaraRaderaOrmbunkar är en faschinerande växtgrupp tycker jag. Urtidsväxter... trivs i skuggan och skapar vackra kombinationer... Ormbunkarna kommer att bli poppis snart igen - är på G enligt förståsigpåarna.
Kram Anna Vattenkanna
Ni kanske ska sätta upp en sån där övervakningskamera..... för att få ett svar på hur de tar sig in...... För det verkar ju onekligen ganska mystiskt. Såå surt med vad de glufsat i sig... Men man får väl göra som du: försöka tänka positivt. Fast ibland kanske det är svårt också.... Ormbunkar är ju bara hur fina som helst. Har med mig hem massor av stora plantor från min svärmor. Kommer bli perfekt nere i min mer 'vilda' del som jag bitvis börjat tämja en aningen.
SvaraRaderaHoppas att midsommarhelgen varit bra (ja då förutom angreppen)!!!
Kram
Charlotte
Ormbunkar vill jag ha fler av (för jag har ju sååå gott om plats, fniss) så jag ska studera din bilder noga och se vilka som ser bäst ut! I plantskolan ser de ofta lite trista och halvvissna ut så jag blir inte det minsta köpsugen...
SvaraRaderaDe där fyrbenta typerna verkar vara helt omöjliga att stänga ute! Ni kanske kan turas om att patrullera ägorna?!
Ha det bra!
Kram
Katarina
Men åå så tråkigt att rådjuren glufsat i sig så mycket fint! Märkligt...hur tar de sig in!!! Hoppas ni får bukt med problemet! Så många fina ormbunkar du har!
SvaraRaderaHa det gott!
Kram Margot
Usch, vilka marodörer! Jag har bara haft besök av dom en gång för flera år sedan. Då rök tulpanerna. Ormbunkar gillar jag, jag har inte så många sorter, men den vanliga strutbräken har jag många av, den sprider sig verkligen. Din ormbunksrabatt är verkligen fin!
SvaraRaderaHa det gott!
Kram
Christina
Men Lotta... Stackars!!! Så himla trist med de marodörerna.. :( Men bra att du har dina ormbunkar. Jag försår att du gillar dem. De är ena riktiga skönheter tycker jag. Jag har bland annat ett majbräken, Metallicum, som jag gillar mycket.
SvaraRaderaHa en fortsatt finfin kväll!
Kramar, Anna-Karin
En sån fin blogg du har och ännu finare trädgård, trots odjurens besök. Jag vet hur det känns - inte för att det är någon tröst.
SvaraRaderaAv någon för mig okänd anledning har rådjuren inte varit och käkat något i min trädgård sedan tulpanbladen (+ några knoppar... >:-| )i våras. Kanske de hittat en större trädgård? Kanske har den nya generationen odjur fattat att det är i skogen de hör hemma?
Det är en ständig "kamp" mot naturens vildare befolkning för att försöka klara växterna i trädgården. Här var det sorkarna som massakrerade perennerna nu i vinter. Men ormbunkarna rörde de inte! Jag gillade ormbunkar redan innan men nu gillar jag dem ännu mera. :)
SvaraRaderaHa det gott!
Jag som då och då trånar efter ett mer lantligt boende får väl trösta mig med att man slipper rådjuren i stan...
SvaraRaderaMen myggor slipper man inte....
Ormbunkar har jag fått upp ögonen för i år....ska hålla koll när det blir växtrea till hösten :)
Ha det bra :)
Nämen vad tråkigt med rådjur i trädgården som äter upp allt dom kommer över.
SvaraRaderaKan bara tänka hur vansinnig jag skulle bli.
Så snyggt med ormbunkar!
Du har flera spännande sorter.
Ha det gott!