Lottas Lund

Förra året grävde vi upp en gammal risig häck av brudspirea som stått längs med husgrunden. Jag har funderat fram och tillbaka på vad som skulle planteras i dess ställe. Till slut kom jag fram till att buxbomsklot skulle vara fint och eftersom jag var tvungen att flytta ett klot från en annan plats så hamnade det här. Sen fick jag ett litet Malus 'Ture' i present som placerades i ena hörnet.  Ett besök på en plantskola resulterade i en spontanköpt skuggröna, Paschysandra terminalis 'Silver Edge' och några olika Heuchera . Ett Carex 'Ice Dance' och höstens ljung har också fått sin plats här. Sen tillkommer alla små självplanterade växter som jag ser fram emot med spänning: aklejor, nunneört och förhoppningsvis mängder med små förgät-mig-ej. Jag har satt en hel del buxbomssticklingar så förhoppningsvis blir här många läckra klot som snön kan vila på. Det är trots allt en entrérabatt som helst ska vara fin hela året om.  Så roligt det är att f...

Jag läste någon gång att det tar ungefär 1 månad att starta upp trädgården på våren (gödning, plantering, möbler, prylar....) och ungefär lika lång tid att packa ihop den. Så denna vackra söndag började jag packa. Eftersom jag är en person som skriver listor över allt och på senare tid börjat fuska lite med Bullet journaling så fick det naturligtvis bli en bullet-lista på vad jag ska göra den närmaste månaden. Det är underligt men fast jag slutfört uppgiften så känns den inte är riktigt klar förrän krysset är på plats.  Det roligaste på Höst-fixa-listan är naturligtvis den sista punkten som jag startade förra veckan och kommer troligen att slutföra strax innan advent. (Pingstliljor står högst på listan över lökar jag ska köpa i höst.) Lotta

K och jag står under den stora boken vid garaget och diskuterar något då det plötsligt trillar ner en valnöt framför våra fötter. En rejält stor nöt... ingen fågel och ingen ekorre uppe i trädet vad vi kan se... förbryllande! Men så har det varit under många år. Valnötter dyker upp lite överallt och aldrig har jag hittat detta mystiska träd som producerar dem. Men plötsligt slår det mig : tänk om min kaukasiska vingnöt faktiskt är en valnöt! Jag fick den av min mamma för kanske 15 år sedan. Hon i sin tur hade varit i Alnarps-parken och plockat upp en nöt från marken och sått. Efter några år blev den för stor för hennes trädgård och den kom till mig. Planterades och sköt i höjden direkt. Stora fina blad, långa hängen högt däruppe i kronan och vacker grå bark. Jag har ju läst hur viktig källgranskning är, men har aldrig haft någon anledning att tvivla på min källa, trodde jag. Nu gick vi ner till trädet och hittade mängder med mer eller mindre angripna nötter under det. ...

Hösten förknippar jag med mustiga färger i orange, gult och lila men det finns en period, strax före den sprakande finalen, då trädgården tycks ta en liten paus i vitt och beige, ja det är nästan lite sepia över den.  Ännu förra veckan hängde de sista blommorna i den undersköna porslinsanemonen kvar, men nu ligger de på marken och bara minnet finns kvar här på bilden. I gläntan under den stora hasseln sträcker den vita blodormroten sig högt över skyar av skogsaster. Dess blå ståndarknappar är så otroligt effektfulla på nära håll, liksom den lila kransveronicans bruna knappar. Just denna sorten har jag haft i trädgården så länge att namnet glömts bort, men den vita är den vanliga 'Album' och den överblommade är inköpt idag och heter 'Fascination'. K undrar hur jag kan köpa en 'vissen' växt som jag inte riktigt vet hur den kommer att se ut, men bara titta på fröställningen.... det är ju uppenbart!! Även de första lökarna har inhandlats och planterat...

Min fjärilsrabatt är ett lyckat misslyckande. Den är inne på sitt andra år och planterad med väldigt vanliga solälskande växter som jag trodde skulle attrahera mängder med fjärilar. Det är sannerligen inte många fjärilar som fladdrat runt här i sommar men rabatten har ändå varit väldigt fin denna soliga och torra sommar. Just nu är den bästa blickfånget från altanen och färgerna plockas perfekt upp av dammrabattens hosta, blodormrot och violruta som blommar lite längre ner i trädgården. Jag är såå nöjd! Jag är också nöjd med K som spontanköpt ett lerkrus till mig när han var på en loppis. (Rabattens växtlista: Olika sorters nepeta, vinlök, vita tulpaner, grekvädd, lavendel, stenkyndel, gurkört, ros 'Veilchenblau', blodormrot 'Blackfield', en envis pensé, kärleksört, rudbeckia 'Magnus' och olika sorters salvia, gul sommardahlia, amsonia, alunrot, hjärtaster). Lotta

Torr sommar, vitsippsmatta och sorkar är ingen bra kombination. Vitsippornas rötter bildar ett stenhårt lager tillsammans med den torra lerjorden och sorkarna stortrivs. Det syns inte så bra på före-bilden men de flesta bladen hängde gula rakt ner från buskarna. Grenarna går långt ner vid markytan så det är svårt att komma åt att trampa till gångar och att luckra med redskap vill jag inte gärna göra med tanke på kommande vårfägring. före Till slut tog jag mod till mig och hämtade grensaxen och sekatören. Vilket lyft att kunna gå rak lång under de ganska tråkiga buskarna och se det faktiskt ganska spännande grenverket. efter  Det är alltid roligt att renovera rabatter, även om det är hopplösa lägen. Nu öppnar sig nya möjligheter och jag får fundera på nya lösningar. Ska det gå en liten stig under buskarna?... ska jag bygga en liten ruin med stenar eller ska jag gräva ner ett litet vattenblänk?... och inte minst, vad ska här planteras? Här har växt nysrot, rhodgersia, f...

Det finns växter som plötsligt förvandlas till monster. De är hur oskyldiga som helst under flera år och man gullar och pysslar med dem. Plötsligt går man ut en sommardag och upptäcker att gullungen är ute efter att döda! Allt närliggande är i farozonen och ibland även man själv där man står på en vinglig stege med såg och sekatör i högsta hugg. Jag har ett antal sådana monster som jag behandlar på lite olika sätt: - den japanska träddödaren går jag inte nära men så har den också fällt en sälg och jobbar nu vidare på häggen - piprankan sliter jag och drar i en gång om året för att rädda himalayabjörken och häggmispeln från strypning - den senaste älsklingen som blivit ett monster är den fembladiga akebian. Malus 'Eleyii' och en mörkbladig fläder fick intensivräddas i våras. - blåregnet har böjt en klen metallbåge, knäckt ett plommonträd och nu sänker den sakta en båge av armeringsnät. Idag har jag klippt en skottkärra med årsskott för att kunna gå igenom bågen och hålla...