Försök att tämja det vilda
På morgonen såg den vilda rabatten till höger ut som den brukar. Tätt med ormbunkar under några uppslammade träd och inte mycket mer.... eller?... där finns något mer... något som klättrar och klänger!
Chockad inser jag att den japanska träddödaren fullständigt flippat ut. Rotskott överallt! Och de har smugit sig in i raritetsrabatten, på jakt efter att strypa mina kobrakallor!
Sju timmar senare pustar jag ut efter halvgjort jobb. Allt är bortrensat ovan mark och den lilla muren är flyttad. Vid hålet efter stenarna sitter den lilla rödhaken helt förundrad- så mycket mat.
Nu återstår det bara att rensa bort alla rötter och gräva upp perennerna som är hotade av träddödaren. Höst- (eller häst-) göra som heter duga!
Här står redan en uppstammad benved och en gran för de fina stammarnas skull. Dessutom en magnolia och en liten sönderbruten pärlrönn. Tänker mig vitbrokiga funkior, vita löjtnantshjärtan, röd sockblomma, lungört, gullvivor, krolliljor och liljekonvaljer. Utfyllnad med vitbrokigt gräs och violer. Självklart mängder av vitsippor. Något jag glömt?
Ja naturligtvis - hur ska jag förhindra den japanska träddödaren från att invadera alltsammans igen. Kanske kan jag gräva ner stolpar som en liten mini-uteplats så att rötterna väljer en annan väg.
.jpg)
Vilken underbar lund!Den kommer att bli ljuvlig med de växter du drömmer om.
SvaraRaderaMen jag kan verkligen förstå din förskräckelse över invasionen. Ger mig associationer till kirskålsrötterna vi tampas med. Fast de kanske är en mild västanfläkt i jämförelse med träddödaren?
Känns mer som ett häst- än höstjobb... Jag brukar ha bilden på näthinnan av hur det ska bli sen och vad jag kan plantera, se hur fantastiskt det ska bli... Låter som du gör samma sak och växtplanen låter spännande. Har ingen japansk träddödare så inga tankar kring hur man hejdar den.
SvaraRaderaHa det gott! Carina