Lottas Lund

Den nya rabatten under den stora hasselbusken blev inte riktigt som jag tänkt mig. I våras blommade alla 100 påskliljor jag grävde ner i höstas. Tillsammans med hyacinter uppblandat med små pingstliljor blev det jättefint. Påskliljorna hann precis vissna ner när purpurlöken slog ut, jag trodde faktiskt att de skulle överlappa varandra och hade sett fram emot en gul-lila vårrabatt. Purpurlöken hade dessutom exakt samma nyans som de lila tulpanerna som därmed försvann totalt... mindre lyckat. Efter en plantskolerunda fyllde jag upp undertill med några inköpta alunrot i olika nyanser.  Sen började trebladspiran blomma - den som jag trodde skulle blanda sig fint med purpurlöken - som då redan var överblommad. I stället fick den sällskap av en liten lågvuxen näva och en rosaaktig daglilja. Rosaaktig??! Nej, här har det gått snett. Efter några dagar dök ytterligare en dagliljeblomma upp. Denna gången den rödgula Frans Hals. Det var bara det att jag trodde jag sorterat bort...

Vi har tillbringat en del av semestern på Island och jag är fullständigt bedårad. Vilket vackert land! Även om jag har bildminnet fullt av svarta lavastränder och mossgrå lavafält så är det dessa bilder som jag tar med mig som inspiration hem till den egna trädgården. Ängarna! Vanliga enkla ängsblommor - och det blir fantastiskt vackert. Bergen, hästarna och de charmiga små stenhusen får nog stanna i fantasin, men en strimma äng med humleblomster, ängssyra, smörblommor och nävor ska jag absolut försöka mig på att plantera.

Amerikansk syren står det på växtetiketten men rosa säckbuske tycks vara det vanligaste namnet på internet. Inte så härdig (zon I-(II)) så det är en zonknäckare hos mig här på gränsen till zon III. Den har nu klarat en vinter och nedklippning i våras och ändå blommar den så här fint vilket verkar väldigt lovande. Jag gillar den! Det gjorde även de små sniglarna som av någon anledning hängde i klasar längs med stammarna i våras. Nu lämnar de busken helt ifred. Blommorna ska enligt uppgift dofta och attrahera bin och andra insekter men än så länge har jag inte sett någon större aktivitet. Kanske på grund av det evinnerliga regnandet som försvårar för både mig och insekterna att utnyttja trädgården till fullo. En liten buske som absolut ska få en chans i min skuggiga trädgård i den fuktiga lerjorden - trots att den enligt uppgift vill ha full sol, väldränerat och vindstilla läge.

Det är perfekt att använda klätterväxter för att markera början på en gång eller en ingång till något nytt. Jag har dock lärt mig att man bör nog tänka lite extra på vad som händer med klättrarna när de veklingen börjar trivas och ta för sig.  Blåregnet hade en perfekt flyktväg från bågen då det stod ett gammalt plommonträd som gärna tog hand om det. Tyvärr knäcktes trädet av vinterns snömassor och fick sågas ner. Jag har klippt den frodiga klättraren tre gånger redan i år och börjar bli smått desperat. Vad kan snabbt ersätta ett stort plommonträd? Den andra giganten är piprankan som inte alls vill vara på bågen utan försöker strypa antingen den amerikanska pagodkornellen bakom eller himalayabjörken som sträcker sig in från höger. Det krävs ett antal räddningsaktioner varje säsong. Här däremot gillar jag tillväxten. Bågen mot lövsalen har en guldhumle som inte stormtrivs på sin vänstra sida och från höger kommer en ganska svagväxande gulblommande kaprifol. Bågen mot ...

För sex år sedan satte K och jag upp 7 stycken enkla bågar i trädgården. De har hållit förvånande bra måste jag säga. Till varje båge slog vi ner 4 stängselstolpar och böjde en armeringsmatta som jag höll fast mellan stolparna medan K najade fast dem på lämplig höjd.  Tre rosenbågar blev det längs med lavendelgången. Den första håller uppe rosen 'Valdemar', en bergsklematis och ytterligare en klematis som aldrig har blommat. Den andra bågen stöttar en ros jag misstänker är 'Maidens Blush'. Den växer så det knakar och blomningen är enorm men tyvärr envisas den med att vilja växa åt andra hållet, mot den soliga slänten, så bågen blir lite ojämn. På andra sidan lägger en pärlbuske sina långa grenar över bågen och låter en rosablommande klematis klättra upp till toppen. Detta var inget jag planerat men som så många gånger förr märker jag att växter har sin egen vilja - mycket starkare än min! På den tredje bågen växer min första inköpta ros, 'Maitre d'Ecole...

Äntligen har kabelrullen blivit ett bord! Jag tackar internet för idéen att använda ett gammalt symaskinsunderrede som ben, och K för att han envist försöker mätta träet med 50/50 linolja/balsamterpentin. Jag är även glad för det färgglada loppishjulet och den i sammanhanget nästan självlysande rosen Flammentanz. Kabelrullens 'fula sida', den som i väntan på oss har fått stå på marken och murknat, landade provisoriskt ovanpå en gammal järnkorg. Jag får väl erkänna att detta är min nya favoritplats. Det före detta odlingshörnet bredvid växthuset som jag lade igen i våras. Här sitter jag ofta, i skuggan under mullbärsträdet, och bara slappar.

Ingången till japanska hörnet börjar se smått magisk ut. Bågen är överväxt av Rosa multiflora och fembladig akebia som växer och växer men vägrar att blomma. Det kompenseras av styvklematisen. Inte någon speciellt intressant växt enligt mig, men på rätt ställe är den underbart fin, som här stöttad mot armeringsnätet.  Mest glad är jag dock över de olika funkiorna. De senaste åren har trädgårdens funkior blivit uppätna av sniglarna ganska tidigt på säsongen. I år har det torra vädret hållt sniglarna borta och de har hunnit växa till sig lite. Hosta 'Samuraj' framför 'August Moon', på nästa bild 'Red October' med sina röda stjälkar och längst till höger 'Pineapple Pool' med de grågröna, lite vågiga bladen. Nu har regnet kommit och med dem de stora sniglarna - de som legat gömda och växt till sig.... och de är hungriga, så det gäller att njuta så länge det varar. Spara Spara