Lottas Lund

En ledig dag med bara lätt duggregn och höstträdgården väntar på mig. Listan på vad som ska göras är alltid lika lång vid den här tiden på året och jag gör den nog medvetet lite längre för jag absolut älskar att vara ute och fixa och dona vid denna årstiden. Färgerna, den krispiga luften, känslan av avslut och samtidigt förberedelser inför nästa säsong.  Syssla 1: Leta upp den vackraste höstväxten. Det finns några stycken att välja på: rönn, olvon, häggmispel, aronia... men enligt mig är glaspärlebusken i en helt egen klass. Den ser inte mycket ur för världen på avstånd (till vänster på stora bilden),   men när man kommer nära... wow!    ... och som god tvåa kommer de japanska lönnarna. Till höger den lilla Tsuma Beni. Syssla 2 är att lyfta in de ej vinterhärdiga växterna och nu gäller det att spänna musklerna då krukorna är välvattnade av regnet och en del av växterna börjar bli stora. När jag värmt upp med olivträd, wasabi-kruka (hur ska den ...

När jag hör uttrycket 'kura skymning', vilket inte är speciellt ofta, så dyker ett barndomsminne upp. Det är jag och min syster som sitter hopkurade under en filt i mormors finsoffa och lyssnar på radio. Det var en följetong av barnboken 'Det blåser på månen' och den var makalöst spännande. Jag tror inte det var på hösten och jag tror inte det var i skymningen men känslan är densamma. Att sitta stilla en stund och bara vara. Drömma sig bort i den egna fantasin eller i andras och med en enda regel enligt mig: inga lampor ska vara tända. Nu börjar den korta perioden då jag kan komma hem från jobbet och utebelysningen har tänts men det är fortfarande så ljust ute att det egentligen inte behövs, dvs skymning. Sen några år tillbaka har jag föresatt mig att kura skymning så ofta jag bara kan. Ner i bästa favortifåtöljen, fötterna på en pall och något gott att dricka. Ingen läsande på dator, mobil eller i en bok är tillåten och som sagt, inget ljus. Utsikten blir desto vikti...

I alla år har jag varje höst fyllt ett par stora krukor med höstljung. Då krukorna sprack för något år sedan så gjorde jag det väldigt enkelt för mig. Jag inhandlade inga nya krukor utan grävde ner den obligatoriska höstljungen direkt i den lilla entrérabatten där det redan står alunrot på tillväxt.  På våren hade förvånansvärt många ljung överlevt och fick stå kvar. Nu har rabatten fyllts på med vanliga röda Calluna-ljung men dessutom en ljust grå ur Sunset-serien och en liten underbar klockljung. Det är som att mötas av ett lapptäcke när man kommer hem! Blir vintern lika mild och snöfattig som den förra så kommer rabatten att hålla sig fin länge och då kan jag utöka med några julrosor när julen närmar sig. Det kommer nog att bli en fin höst. Fler höstträdgårdar finns hos Trädgårdsfägring . Ha en fin vecka

Det är dags att börja se över vad man vill förändra eller försöka behålla till nästa säsong.  Jag har börjat titta på fjärilsrabatten. Den har varit fin precis hela säsongen och jag försöker behålla balansen genom att begränsa de mest aggressiva och lyfta fram de som döljs av sina större grannar. Några utav fjärilsrabattens växter som samsas väl är vita tulpaner, röd snokört, nepeta, muskatellsalvia och rosen 'Veilchenblau', axbetonika, lavendel, salvia, rudbeckia 'Magnus' och en pimpinell jag glömt jag hade. Sen har vi min favorit;  blodormroten 'Blackfield', som verkligen vill vara ensam herre på täppan. Just nu försöker den kväva en röd alunrot, amsonia, purpurmejram och borstnejlika men jag har inte hjärta att rycka upp den riktigt än. En riktigt mustig höstrabatt flankerad av en kruka med ceriserosa lejongap. Visst blir man glad!? Mer sensommarträdgårdar hittar ni hos  Trädgårdsfägring  Ha en härlig helg! Lotta

Jag försöker verkligen bli självförsörjande med jord och till viss del gödning och är supernöjd med mina bokashi-behållare som får odlingskragarna att svämma över av egenodlade godsaker. Trädgårdskomposten däremot är en helt annan sak. Genom åren har den byggts upp på olika sätt och med olika material men aldrig blivit riktigt funktionell. Dessutom ser den ofta ut som en skräphög eftersom trasiga fågelholkar, avbrutna redskap och liknande mellanlandar bredvid i väntan på att få köras till återvinningen. Sen samlar jag även ris och grenar som ska flisas så småningom, och även dessa tenderar att hamna här.  De två pallplatserna jag avsatte till den senaste komposten har inte räckt dessa två torra somrar utan lite nya högar börjar dyka upp runt omkring.  Det är inte alls roligt att gå hit och arbeta fram fin ny jord! Nu har jag fått en snilleblixt... tycker jag själv. Från början hade jag sex pallkragar staplade på varandra 3 och 3. Jag öppnade helt enkelt upp...

Jag vet inte riktigt när trädgården gick från att ha gräsytor med rabatter till att ha rabatter och buskage med gräsgångar men det var ett tag sedan. För att fylla rabatterna utan att behöva rensa hela sommaren lång så måste jag tolerera att en del perenner blir lite för aggressiva, rentav ogräs. Jag accepterar spridning av bl.a. aklejor, blära, engelsk vallmo, diverse nävor, hässleklocka, frossört och ormbunkar. Med jämna mellanrum gör jag en rejäl insats och gräver bort en eller flera av ovanstående. På så vis får jag lite ytor för nya planteringar och ogräset får starta om från början. Överfullt eller barmark... det är lika tråkigt vilket som men vissa år infaller en viss balans och det ser riktigt lagom ut. I år är ett sådant år och jag går bara runt och njuter av alla vildingar i full blom. Snart nog blir det klippning och grävning för låter jag alla dessa sprida sig ohämmat så blir 2020 ett ryggknäckarår! En annan prioritering jag fått över vad som får s...